Att framföra kritik mot illegal nedladdning känns ibland som man precis slitit en stor klubba ur munnen på en femåring.

Ett argument som ofta läggs fram är att det är dyrt att köpa plattor.

Fast jämfört med vadå?

Det är inga som helst problem att hitta en massa saker som folk bränner pengar på utan att gnälla.

Ta bara en vanlig krogrunda en gång i veckan och slå ut det på ett år.

Eller varför inte modekläder och elektronik.

När jag tittar på min skivlista (jo jag är lite nördig så jag skriver upp vilka plattor jag införskaffar) så slog det mig att skivorna är inte dyrare idag än för 10 år sedan.

Detta samtidigt som man inte längre behöver köpa några "grisar i säcken".

Det är lätt hänt att man stämplas som teknikfientlig om man framför argument mot fildelning men som jag ser det så ärv den nya tekniken underbar.

Skulle man köpa plattor för 10-15 år sedan samtidigt som man knappt ungiks med folk med samma musiksmak så fick man ofta chansa.

Idag hade jag kollat upp bandet på MySpace eller via deras hemsida och hade sluppit ha införskaffat skit som Dream Theatre eller Tesla.

Sedan behöver man inte nödvändigtvis gå till Rocks eller Åhléns för att köpa plattor. Ginza och CDON är några tior billigare samt rear ofta ner priserna till löjligt låga priser (i a f Ginza).

Det talas ibland  om priserna verkligen är befogade.

Ibland är det säkert inte det men många gånger så har man många aktörer som har musiken som levebröd. Det vill säga producenter, ljudtekniker, mastrare, distrubitörer, återförsäljare, kassörskor samt naturligtvis kostnader för utrustning, transporter, lokaler samt även skatter.

Självklart finns det alternativa vägar och jag hade gärna välkomnat det så länge jag kan köpa plattor som är bra.

Men tills vidare så är det omständigt att verkligen klara av allt på egen hand utan att tumma rejält på kvallitén.

Dock lär det gå framåt. Tittar man på studiobiten så är man ju inte längre lika beroende av kommersiella studios utan numera finns det riktigt hyggliga hemmabyggen.

För de flesta i min ålder är det nog inte främst för hans skådespelarinsatser som han blev känd. Förmodligen säger inte namnet så mycket heller...men jag garanterar att de flesta har hört honom någon gång.

När figurer som Farbror Joakim eller Dr. Snuggles dyker upp så är det Johns lättigenskänliga röst som säger replikerna.

Även John Harrysons son Peter var känd för att lägga på röster.

Åtminstonde innan han blev en känd programledare.

John Harryson blev 82 år