Det går knappt att diskutera Black Metal utan att förr eller senare komma in på Burzum.

Gruppen var varken först eller störst men lyckades utveckla musiken på flera sätt.

Som man fortfarande kan se då gruppen har haft ett uppsving under 2000-talet (även om bandet förmodligen kan betraktas som ett avslutat kappitel).

Tyvärr har en del kontroversalla händelser till stor del tagit fokus från musiken.

Bandets huvudman (Burzum har i regel varit ett solo-projekt) har bland annat uttalat dödsdommar över en del svenska metal-grupper.

Varg Vikernes (som han heter) har även visat sig vara förtjust i Tredje Riket och kyrkbränningar.

Men det mest kända är när han högg ihjäl Mayhems grundare Euronymous och blev dömd till 21 års fängelse.

Detta har även resulterat i en del "true"-fånar som fallit för band som Mayhem, Satyricon, Burzum och Dissection då "man inte bara sjunger om våld utan även handlar därefter". 

För egen del så har jag alltid haft en distans till bandet.

Dels för att jag varit inne på teorin att Burzum är överskattat och lyckats få sin status genom kyrkbränder m.m

Men även dels för att första intrycket gör en hel del.

Att höra Burzum när man precis har fallit för band som Megadet och Crematory gör att det lätt blir lite fel.

Sedan dess har dock mitt intresse för Black Metal ökat, samtidigt som jag blivit mer öppen för experiment.

Första minnet var när de hade med en video på Headbangers Ball i mitten av 90-talet. På den tiden fanns inget internet och då det knappast kryllade av metal-folk i min omgivning så brykade jag följa programet hos min mormor med ett anteckningsblock i näven.

Min korta kommentar om bandet blev:

"Burzum representerar allt som är kast".

Några år senare drar jag ner plattorna från nätet (jo min syn på nedladdande var annorlunda då) och inser att stundtals låter det rätt skapligt...men jag står inte ut med sången och tycker produktionen suger.

Nu i år så hör jag Burzum igen och blir förvånad då sången påminner en del om sångaren i Avsky.

Var det inte Varg som sög totalt på sången eller har min smak ändrats med åren?

Produktionen funkar plötsligt den också (även om jag är övertygad om att det rör sig om en re-mastring).

Orsaken till att jag gav Burzum ytterligare en chans är att jag hade fått kontakt med en tjej på nätet som uppgraderade min koll på musiken (jag hade tappat den sedan några år tillbaka).

Låtarna hon skickade varierade från bra till skitbra så jag blev lite förvånad då hennes husgudar var just Burzum.

För några dagar sedan införskaffade jag Burzum: "Anthology" för att få mig en liten överblick.

Jag hade väntat mig att Burzums sista plattor innan allt blev elektroniskt och klaviaturbaserat (i Norge kör man inte med rep och inspelnings-permision). Men det visade sig att jag tyclte samtliga plattor var intressanta.

Jag la även märke till att Burzum var tidigt ute med att skippa en massa kvintar på vrandra utan experimenterade med tonintervallerna...vilket ger en mer melankolisk stämning (den som orkar gå igenom mitt svammel om skivlistor lär knappast ha missat att jag blivit rätt svag för melankolisk och ambinent BM).

Som det ser ut nu så är jag rätt sugen på att införskaffa "Filosofem".

Men även "Det Som Engang Var" och "Hvis Lyset Tar Oss" ligger bra till.

Även debuten "Burzum" känns rätt intressant.

De ambinenta "Daudi Baldrs" och "Hlidskjalf" lär nog inte införskaffas om de inte först hamnar under fullpris. Samma gäller för EP:n "Aske".

Burzums hemsida

MySpace