Jag har velat komma ifrån Småland i snart sju år.

Gärna till Karlstad men ännu hellre till Stockholm.

Tyvärr så är det näst intill omöjligt att få boende där om man inte sänker sina ambitioner till under mänsklig standard, har ett par mille på banken eller står i kö i 10+ år.

Men plötsligt dimper det ner ett eventuellt erbjudande om att vi kan få hyra en lägenhet.

Jag känner genast hur optimismen ökar.

Tills vi fick reda på i går att man inte får ha katter där.

Troligtvis hade jag haft lättare att ha en älskarinna i gästrummet än att vi skippar katterna.

...på tre dagar, det måste vara nytt rekord.

Dessutom var det god mat på alla ställen.