Tycker filmindustrins manusförfattare får skärpa till sig när det gäller alla tråkiga klyschor.

Dyker det upp indianer i en film som utspelar sig i nutid så kan man nästan alltid räkna med att det kommer en del återkommande indian saker.

Indianen är i regel gammal och rynkig. Han (för det är sällan kvinnor) kommer med största sannolikhet ha långt hår och vara spirituell och ha stark koppling till naturen.

Får han vara med ett tag kommer han förr eller senare nämna något totemdjur (i regel bisonoxe, varg, björn, räv eller örn).

Han lär även nämna sina förfäders andrar innan filmen är över och som avslutning lär han även skråla lite indiansång i rituellt syfte.

Dyker det upp jägare, skogshuggare, fabrikörer eller liknande kommer dessa vara onda medan de snälla indianerna kommer att stå upp för att bevara vildmarken.

Senast igår slog jag vad om att 4-5 klyschor skulle dyka upp när jag tittade på Arkiv X...och mycket riktigt.

Indianen var gammal, rynkig, långhårig, spirituell, pratade om djur och om sina förfäders andar...och innan det hela var över hann han även sjunga en liten trudelutt när han skulle hela en skadad Fox Mulder.