Antar att världen skulle vara en rätt tråkig plats att leva på om alla resonerade likadant. Trots det så finns det en del saker som irriterar mig när man inte drar helt jämt. Har varit inne på hundratals sidor på helgon där det stått att hårlängden är ”långt som fan”. I de flesta fallen så har jag svårt att hålla med. I ärlighetens namn så kan det faktiskt vara såpass mycket som runt 80%.

Visserligen så kommer jag från ett under min uppväxt hårfientligt samhälle. En kille med page ´a la Beatles var långhårig. En tjej behövde ha något nedanför axlarna. Idag har jag en helt annan syn på det hela. Som jag ser det bör åtminstone något av följande krav ifyllas för att man ska ha rätt att påstå sig ha hår som är ”långt som fan”.

1. du böjer fram huvudet eller drar fram håret då du knäpper byxorna.
2. du kan sitta på ditt eget hår
3. ditt hår har en tendens att fastna i allting.
4. vid toabesöken virar du håret ett varv runt halsen.
5. sitter du ner kan du teoretiskt sett gömma alla intima delar bakom håret
6. du trasslar in dig i det eget hår i sömnen
7. katter har en tendens att leka med ditt hår då du sitter ner
8. frisören vägrar färga ditt hår.
9. du kan teoretiskt sett hänga dig i ditt eget hår.
10 du är känd som ”den med håret”

Titt som tätt får jag höra att folk har fått för sig att USA enbart har tillämpat en enda sorts utrikespolitik och att den skulle vara någon slags neo-imperialism.

Den utrikespolitiken som förts de senaste åren ligger närmast neokonservatismen och går kortfattat ut på att vara handlingskraftig och kompromisslös.

Den är rätt idealistisk då man inte bryr sig om att enbart stoppa aktuella hot utan helt och hållet undanröja problemen även om andra ser det som en utopi. Det handlar i första hand om att säkra områden från galna diktatorer, införa demokrati och ge folk frihet. Detta medför även att utvecklingen kan ta fart och även utplåna en rad problem.

Den första stora utrikespolitiken var isolationismen som går ut på att man enbart försvarar sina gränser och inte dra paraleller mellan sin säkerhet och vad som händer i andra länder.

Detta är dock en tillämpning som man mer eller mindre har begravt. Dels för att USA sedan isolationismens införande blivit en stormakt, dels pga Pear Harbor, Andra Världskriget och Kalla Kriget.

Apropå kalla kriget så var realismen (realpolitik) mycket populär i flera årtionden. Den handlar om att skapa starka allianser för att hindra den huvudsakliga fienden att skjuta fram sina positioner.

Om fler och fler Republikaner börjar gå över till neokonservatismen så är liberal internationalism det självklara valet för de flesta Demokrater.

Det går helt enkelt ut på att föra dialoger mellan olika parter, breda sammarbeten samt att man har FN på sin sida.