I morse fick jag treda på att det blir minst fyra plattor som kommer i år som jag får öronmärka en del av min budget för.

Dels ska Necrophobic släppa en ny platta nästa månad och av de små smakproven de bjöd på live så kan det förmodligen bli riktigt vettigt.

Dark Funeral ska även de släppa ett nytt album.

Deras förra kändes som om de börjar hamna på rätt köl igen och jag håller alla tummar och tår att den nya ska bli minst lika bra.

Även Arckanum slänger ut en ny platta trots att det bara var ett år sedan den förra fullängdaren. Kan bli lovande det också om de inte snöar in för mycket på onödiga ambinentintron till låtar.

Blood Red Throne ska även de komma med ett nytt album...och då de två senaste var riktigt lovande så väntar jag spänt.

Efter att ha kämpat med vikten sedan årsskiftet så har jag tyvärr fått konstatera att det har inte alls gått bra.

I stort sett har jag legat runt 85 kg sedan dess. När vågen under helgen (en ovanligt onyttig sådan) vägrade stanna innan den låg på 88 kg så kändes det som om jag lika gärna kunde ha skitigt i att ha konsekvent tackat nej till godis, kakor, tårtor och annat som folk erbjudit mig.

Varför har det egentligen gått såhär för, kan man ju undra.

Har jag ingen koll på hur och vad man ska äta?

Jodå!

Rör jag mig inte om dagarna?

Jo det händer!

Kan jag inte säga nej?

Nja...det är nog där kruxet har legat. Jag kan vara konsekvent på så sätt att jag kan låta bli att köpa onödiga saker. Det går även att tacka nej till kompisar som vill bjuda på både det ena och det andra.

Däremot är det jävligt svårt att sitta hemma på kvällarna med flickvännen och låta bli skålen med godis, chips eller vad det nu må vara som står på vardagsrumsbordet när man tittar på TV.

Eller att ge ett tråkigt men ack så förnuftigt svar när man får en svävande fråga om vad man ska äta när man har ont om tid, har något att glädja sig åt eller när dagen har känts allmänt pissig.

Men nu verkar det som om även det lilla problemet verkar lösa sig.

Nu har Emma bestämt sig för att vara lite mer konsekvent på matfronten med någon slags diet som absolut inte omfattar choklad och pizza.

Under tiden så ska jag bli lite mer konsekvent med träningen.

10 000 steg efter skolan varje dag samt 30x2-3 sit ups (någonstans får man ju börja för alla boxare och kampsportnissar som drar 400 på raken).

Ska även testa att köra ett program som lovar att man ska kunna ta 100 armhävningar i ett sträck.

Armhävningarna är mest för skojs skull samt att jag förhoppningsvis tränar upp lite grundstyrka till den dagen jag vågar mig in på ett gym igen.

Det är inte utan att man börjar undra om inte fanatikserna betraktar President Obama som en svag ledare.

Till skillnad från Bush är han mer inne för att diskutera igenom problem och hitta gemensamma lösningar.

Bush i sin tur var däremot konsekvent och visade sig vara tämligen handlingskraftig.

Naturligtvis kan man ju diskutera vilken metod som är att föredra men en intressant sak som jag läste för ett tag sedan är att terrorism riktat mot amerikaner har ökat under Obamas tid.

Även om hatet mot USA säkerligen ökade ett par snäpp under den förra mandatperioden så kommer man inte ifrån att inga nya attacker mot amerikanska intressen eller kidnappningar skedde under Bush sista år.