Format: CD (digi)

Genre: Blackmetal/Ambinent

Nationalitet: Norge

Bolag: Misanthropy Records

Utgivningsår: 1993

MySpace: http://www.myspace.com/burzumofficialpage

Detta är alltså den första av Burzums fullängdare i min samling, och för att vara 16 år känns den ändå rätt fräsch. Att den inte känns allt för konstig idag beror troligtvis på att den nya BM vågen under 2000-talet är kraftigt influerade av Burzum.

Folk har strykit tokmangel och elaka slingor till förmån av mer misantropiska riff och ambinenta inslag.

Huvudmannen Varg Vikernes resonerar tydligen att "själv är bäste dräng" och spelar och skriver rubbet. Således är han även en pionjär bland ett antal efterkommande soloband inom den svartare formen av metal.

I en tid då det var viktigt att vara så hård och snabb som möjligt måste folk ha höjt på ögonbrynen åt låtar som "Den Onde Kysten" och "Han Som Reiste" då de inte är i närheten av metal eller några misantropiska samplingsintron. Dock passar de de riktigt bra in i Burzums koncept.

Just blandningen och känslan är förmodligen Burzums starkaste sida.

Ibland röjs det för fullt men det finns gott om lugnare partier där fokuset sitter på stämningen.

Det enda som inte varierar i någon större grad är sången som mest låter som ett kraxande läte där få ord går att urskilja.

På "En Ring Till Å Härske" finns det en del annorlunda vokala insatser i form av "oooh" ljud i olika toner och den påminner lite om Bathory under deras viking/episk period. Något liknande finns även på "Snu Mikrokosmos Tegn".

Ska jag vara ärlig så blev jag riktigt nöjd över denna platta trots att det var två andra Burzum album som jag egentligen var mer sugen på.

Materialet håller toppklass och produktionen är inte sämre än den ljudbilden merparten av de moderna banden använder sig av.

Även om Varg inte känns som någon supervirtuos så bidrar i alla fall hans insatser till stämningen, och utan denna stämning hade Burzum förmodligen bara blivit känt som ett löpsedel-band.

Extra skojigt är det att se hur bandet har influerat andra band. 

Spelstilen kan man finna lite var stans bland den våg av misantropiska band som kommit. Där återkommer även den mer gnälliga typen av sång som då och då dyker upp i Burzum. Ambinenta inslag är idag inte speciellt ovanligt och finns i bland annat Coldworld och Darkspace.

Även sångstilen har kopierats. Lyssnar man på t ex Avsky så känns det inte som en hemlighet vem som inspirerat röstmässigt.

Naturromantik och historia har var och varannat band inom den norska scenen kopierat. Även Vargs destruktiva sida som sedan gick mer och mer över i nazism har även det kopierats av en del band.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Detta är inte utan att jag skäms över att erkänna mina bristfälliga engelskakunskaper. Till skillnad från kemiska formler, mattematiska kurvor, hur man manglar, densitet, vad grävlingar heter på latin och vilket år Karl XI kröntes är engelska något...

Flera gånger har jag hört muslimer som beklagar sig över att de måste stå till svars för allt elände som sker i islams namn.En tjej tog det säkra före det osäkra och bad om ursäkt för allt som islam, arabvärlden, Sverige, kvinnor, västvärlden och så ...

Är all musik med syntar synt? Är all musik som innehåller stråkinstrument klassiskt?Är all elektronisk musik techno? På samma sätt är inte all musik med distade gitarrer metal. Dock hör det till vanligheten att stilar gärna klumpas ihop tämligen vå...

Enligt någon undersökning ägnar vi 14 minuter per dag åt att laga mat, sex minuter att verkligen prata med våra barn och sex timmar med att slötitta på TV och surfa på nätet.SEX TIMMAR!!!!Det är alltså 2/3 arbetsd ag.    I höstas började jag plug...

Ok! Så här ligger det till.Flickvännen fick ta hand om sin systers hund för något år sedan och med hot om stryk eller nåt fick hon även mitt motvilliga godkännande. Förra nyår var vi iväg en sväng varpå jycken fick panik när folk började skjuta raket...