Sitter och funderar på hur jag ska kunna få ner ett helt lass med prylar till vår redan överfyllda källare.

Det är en crosstrainer, ett databord, en dator, en skrivare, högtalare, en 19" skärm (en gammal hederlig kloss på en hel del kilon), ett keyboard, prydnadssaker, flera kartonger och kassar fulla med Emmas böcker.

Eftersom min planerade flytt gick åt helvete så får jag stuva ner prylarna i källaren istället. Det känns lite fel att jag ska ha en massa prylar liggandes om jag inte kan bidra med pengar och bestämma.

Det blir två lådor med böcker och tidningar, en låda med blandade prylar, träningsbänk, vikter samt ljusstakar. Det som ska vara kvar är kläder, sterio, gitarren och lite skivor.

Egentligen hade jag velat slänga, ge bort eller sälja en hel del då jag i grunden är rätt spartkansk av mig och hellre prioriterar ordning och reda framför en massa seker som jag inte använder.

Man bör inte heller fasta i myten att saker och ting kan vara bra att ha.

Jag kan nästan garantera att inte ens 10% brukar vara till någon nytta de närmaste åren. 

Jag gillar även öppna ytor och lättillgänglighet. Sådana saker gör att det är mycket lättare att hålla rent. Som ett eget exempel så tillverkade jag ett gitarrställ för ett tag sedan då jag insåg att det var så omständigt att plocka i och ur guran ur ett undanstuvat case och rulla sladdar så fort jag fick lust att spela. Detta resulterade antingen i att gitarren brukade ligga där den inte borde vara eller att min spellust helt enkelt försvann. Nu kan jag sätta igång osch spela på ett par sekunder samt avsluta lika snabbt.

Likaså är jag skeptisk till att gömma saker i lådor m.m Då är det i regel bättre med hyllor där man snabbt finner det man vill ha och kan lägga tillbaka det på några sekunder.

Sedan finns det ju en garderob som är fullproppad med prylar samt en balkong som där hela utrymmet har utnyttjats för trasiga möbler m.m

Efter att åter ha slängt en jättehög med reklam har jag börjat undra om det verkligen är nödvändigt med sådana mängder.

Visst kan man ju avstå från reklamen men risken finns ju att man går miste om saker. Valen idag är med andra ord svart eller vitt. Jag skulle ha föredragit en gråskala där man kryssar i vilken typ av reklam som man är intresserad av.

En annan sak som jag har funderat på de senaste åren är om man inte skulle kunna utveckla människans val när det gäller skola, vård m.m

Även där brukar många se det som svart eller vitt.

Antingen så är det överlastat på den offentliga sektorn och skattefinansierat. Dock har man intye så mycket att säga till om och får snällt ta emot det man får.

Att själv betala skola och sjukvård hade blivit svårt för de flesta och även om folk egentligen skulle ha råd i och med minskade skatter så är det en stor risk att många inte skulle ha så pass bra disciplin eller inkomst att de verkligen hade laggt utan pengar till ungarnas utbildning eller ifall de blir sjuka.

Men i en gråskala hade man kunnat ha kvar skatterna. Men att man sedan har rätt att välja vart de pengarna ska gå när det blir dags för utgifter.

Säg att en unge kostar 100 000:- per skolår. Detta är en summa som många skolor hade velat ha. Just därför hade ett utbud av skolor även inneburit att de hade ansträngt sig till de yttersta för att man skulle få ta del av dessa pengar. Denna idén kan jag inte ta åt mig äran för då det var den av någon anledning hatade nationalekonomen och nobellpristagaren Friedman som kom med. Men jag tycker den verkar intressant.

Om inte vänsterblocket tar makten nästa mandatperiod så är det inte helt osanolikt att något sådant skulle kunna ske i Sverige.

En annan gråskala är ju att göra som i USA. Visserligen brukar synen på det amerikanska systemet vara tämligen svart eller vitt. Men riktigt så är det inte. Där använder man sig av ett stort utbud som sedan finansieras via försäkringar. Många gånger ingår dessutom dessa försäkringar i ens jobb.

Utöver det har de faktiskt även ett socialt skyddsnät men då det är inriktat på de som inte har det så bra ställt så innebär det även att skatterna är låga. Som jag ser det så är det ett tänkbart alternativ framöver även om det förmodligen tar ett parc år innan folk vant sig vid det då det kräver lite handling från folket.