Idag fick jag ett preleminärt schema för mina kommande studier.

Detta är någon slags fyra månaders jobbsökarkurs som drivs i privat regi men anlitas av arbetsförmedlingen.

Eftersom jag inte börjat än så kan jag inte ge något defenitivt utlåtande om kursen men den känns rätt seriös och upplagd som vanliga studier med olika lektioner inom ämnen som ska vara bra att ha med sig.

Jag har tidigare gått någon liten kurs som anordnades av arbetsförmedlingen men i mina ögon var det ett skämt. Man lassade helt enkelt in en bunt ungdomar i en datasal och sedan låter man dem mailbomba alla tänkbara och otänkbara arbetsgivare under en period.

Mig veterligen var det ingen av mina kurskamrater som gjorde större resultat än att de irriterade arbetsgivare då de tog jobb som de inte hade vare sig lust eller möjlighet att ta.

Som jag ser det så var det antingen ett sätt att få lite finare arbetsstatistik eller ett uttrryck för ren naivitet, förmodligen bådadera.

 När det gäller den aktuella kursen så känns upplägget betydligt mer proffsionellt med strikt närvaro och lärare som ansvarar för olika ämnen.

Det enda som jag fasar över är att det står något om engelska och tyska.

Är inte engelskan anpassad efter min nivå så är det garanterat kört och tyskan ska vi inte tala om.

Att man har med språk, datakunskap och personlig marknadsföring m.m låter ju logiskt. Fast jag är lite nyfiken på varför man lagt in estetiska studier i det hela.

Tänkte att jag skulle handla lite mat idag.

Eftersom vi samlat på oss en enorm samling tomflaskor tänkte jag att jag kan passa på att panta dem.

Totalt blev det fyra fullsmockade kassar och det kändes som om alla stirrade på mig närjag knallade med dem genom stan.

Men när jag skulle börja panta såg jag att en pappa och hans två små barn var före mig. Detta brukar inte vara några problem men just denna trio hade med sig två stora sopsäckar samt en papperskasse, alla fulla med flaskor (sedan kan jag ju inte utesluta att de kan ha haft ännu mer innan jag kom in).

Aldrig har matningen i maskinen känts trögare.