Få saker känns bättre än när man upptäcker att saker slår tillbaka på de som förtjänar det. När jag växte upp kallade farsan mitt rum för "tippen" och menade att stöket som familjen påstods ligga bakom var orsaken till att få människor kom och hälsade på oss.

Sedan mina föräldrar gick isär så har det blivit uppenbart att farsan knappast var den som lyfte ett finger för att få någon ordning.

Visserligen kunde det vara lite rörigt innan med saker som inte alltid låg där de skulle. Men bänkar torkades regelbundet liksom golvet damsögs och torkades, sängläder byttes och badrummet rengjordes.

Idag ska det vara rent utsagt äckligt i huset och vissa saker verkar inte ha åtgärdats sedan morsan stack för 2,5 år sedan.

När det gäller bristen på besök så var det knappast på grund av stöket (i sådana fall hade få barnfamiljer kunnat hälsa på varandra).

Utan för att få helt enkelt orkade med farsan och hans skryt eller hetsiga temperament.

Farsan har även kallat mig för psykopat (varför vet jag inte men förmodligen var det för att jag föredrog pistoler framför ångmaskiner som liten).

Men idag råder det ingen tvekan om vem som ligger närmast en sådan diagnos (och nej det beror inte på det jag skrev tidigare utan om helt andra saker som jag helst inte yppar offentligt).

Jag var inte speciellt glad när jag fick ställa in min resa till medeltidsveckan på Visby. Men skolan kommer ju i första hand så.

Dock verkar det som jag faktiskt både kan äta och behålla kakan samtidigt då jag ska vara ledig på fredag och kan stickan iväg direkt efter skolan i morgon.

Jag vet inte vad jag har att vänta mig men det kommer säkert bli rätt skojigt.

Visserligen kommer jag att ha vanliga kläder istället för de planerade mer tidstypiska men Emma hinner omöjligen med att sy kläder till oss bägge.

I ärlighetens namn har hon faktiskt erbjudit mig att ta någon av hennes munkkåpor men de passar tyvärr inte.

Får se om jag rentav lyxar till min blogg med någon form av bild därifrån framöver. Dock står min mage rakt ut liksom mina bröst (det är i alla fall så som jag tycker det ser ut när jag ser min spegelbild i något skyltfönster) så jag lär antagligen inte utgöra motivet.

Att prata vad som är och ger lycka brukar alltid sluta med att man tror att man är omgiven av antingen buddister eller hippies.

Visserligen säger jag inte emot påståenden om att man inte kan köpa lycka i form av rejält konsumerande. Men jag delar inte riktigt synen att pengar skulle vara något dåligt.

Skulle jag säga vad som ger mig lycka så blir det totalt fem punkter:

• Stabil inkomst/jobb - är den första punkten och det rymms en hel del inom denna. Dels naturligtvis pengars fördelar i form av trygghet och att man kan planera och ha visioner. Men även att man känner att man har en roll i samhället, har något vettigt att göra om dagarna och att man (i regel) träffar folk.
• Kärlek - detta är en sak som folk kommer att säga i munnen på varandra om man frågar efter lycka. Jag säger inte emot. Under denna punkt slänger jag in allt som hör till ett stabilt och tryggt förhållande, och jag behöver nog inte gå in mer specifikt där.
• Socialt umgänge -flickvänner må vara bra till mycket men ibland behöver man träffa lite folk som man kan ta ett par bärs med, prata intressen samt ha lite högre i taket än vanligt. Även familjen kan man peta in här på ett hörn.
• Fysik - nej jag syftar inte i första hand på sex här utan på att man är mån om sin hälsa. Sover man dåligt, äter man dåligt och är man i dåligt fysiskt skick är det svårt att vara lycklig. Sköter man dessutom kroppen så brukar den även bli lite trevligare att se i spegeln.
• Hobby - ibland vill man varva ner med något intresse. Om man efter ett tag lär sig behärska det man gillar så kan det kännas rätt bra (kan jag tänka mig). Denna punkt kan i bästa fall kombineras med någon av ovanstående.