Alla som gillar musik har väl någon gång oavsett ambitioner funderat på hur det vore om man själv var en känd musiker och åker runt på världsturneer.

Om man mot all förmodan hade fått upplecva detta kan man spinna vidare på vilken genre man hade velat röra sig inom.
För att göra det lite enklare kan man dela upp det hela i pop och hårdrock.
Anledningen är för att det är helt skilda världar även om det tekniskt sett är samma sak man gör (ställer sig på en scen och spelar inför en massa människor).

Pop är betydligt större än hårdrock medan hårdrock känns mer som en trogen familj. Tittar man på gamla topplistor förundras man lätt över vart alla dessa stora band tog vägen.
De som dök upp. Fick in en eller några singlar och sålde miljontals plattor för att lite senare försvinna ur folks medvetande.
Idag får jag förklara vilka Pearl Jam är trots att de sålde 30 000 000 plattor en gång i tiden och var stora konkurrenter till Nirvana. 2Unlimited är en annan grupp som jag kom ihåg var skitstora.
Pojkband behöver väl knappt nämnas. Deras karriärer brukar inte hålla längre än det tar för deras fan att fatta det löjliga i att kära ner sig i en 17 åring på andra sidan Atlanten.
Inom hårdrock fungerar det inte riktigt på samma sätt. Har man en gång skaffat sig fans så går det alltid att komma tillbaka även om man legat lågt de senaste 20 åren eller så. fansen skiter f ö i löjliga saker som hits och topplistor.

Detta innebär ju inte att det bara skulle vara frid och fröjd inom hårdrocken.
Det finns en utbredd nostalgi-mentallitet där första plattan betraktas som den bästa även om bandet i sig utvecklats och tekniskt sett är mer kompetenta idag.
Visst är det roligt att spela för folk men det måste vara jobbigt att harva samma låtar om och om igen.
I popsammanhang är det det senaste som folk brukar gilla och vad man pysslade med för tio år sedan har ingen större betydelse.
Dock finns det en del popband som slutar som one-hit-wonders där folk skiter i allt utom HITTEN som kom en gång i tiden. Men det är rätt få band som hamnar inom den kategorin.

Rent ekonomiskt är även pop att föredra. Även stora kultförklarade hårdrocksband lever rätt knapert (nåja kanske inte om man heter Iron Maiden eller AC/DC då).

Tydligen har jag inget större fel på mitt minne då jag har en tendens att samla på mig en hel del information.
Tyvärr har jag ingen större kontroll över vad som ska fastna och i bara bästa fall är det rellevanta saker.

Kom precis att tänka på att jag inte har något minne av vad jag lärde mig på Företagsekonomi i gymnasiet, men jag kommer ihåg ögonfärgen och piercingarna på mina ca 30 klasskamrater (trots att jag i regel har svårt att lägga ansikten på minnet).