Alla inlägg under september 2011

Av Torz - 26 september 2011 08:17

Fantastiska Bertha (1985)
 

Ibland hör man uttalanden om att LP är tuffare än CD.
Även om jag aldrig varit något vinyl-freak så måste jag ändå lite skamset hålla med. Vinyler har en annan lite råare känsla och ur ett grafiskt perspektiv är de oslagbara.
Är man dessutom en seriös skivsamlare är det inget snack om saken.
De tuffaste utgåvorna med mest värde är uteslutande vinyler och en del grupper lägger dessutom till lite extra bonusprylar till de lite hårdare fansen.

Så varför har inte jag några vinyler då?

Faktum är att jag var rätt sugen på att införskaffa vinyler i mitten av 90-talet då jag skaffade min första stereo.
En del av den musiken som jag upptäckte på den tiden var via gamla vinyler jag lånade av en polares brorsa. Men det här var under den perioden då vinyler var helt ute och att ens nämna något om dem var ett säkert sätt att bli idiotförklarad.
Mina kunskaper om vart man kunde få tag på skivor var dessutom begränsat till några få butiker och Ginza.
Det var först en bit in på 2000-talet som LPn började komma tillbaka. Idag kan man köpa skivspelare lite varstans men för bara 10 år sedan var det ett jävla slit att bara få tag på ett nytt stift.

Vid det här laget hade jag sedan länge en ny stereo där jag inte brytt mig om att skaffa en skivspelare till. Dessutom hade jag ju köpt CDs i tio års tid.
Därför hade det känts lite skumt att skaffa vinyler idag som dessutom kostar mer än CD.
Dock kan jag väl ge ett halvt löfte om att omvärdera saker och ting om någon vänlig själ med sympatisk musiksmak får för sig att sälja sin skivspelare och ett packe riktigt billiga och schysta wax framöver.
För det känns ärligt talat som att man alltid är lite untrue utan vinyler i samlingen.
...
Eller vänta lite!!!
Vid närmare eftertanke vann jag ju en LP i ett barnkorsord i lågstadiet så lite true är jag kanke ändå.

Av Torz - 21 september 2011 08:37

 

Jag är inte den första och antagligen inte den sista som nämner det här....men börjar inte jakten på rasism ha en tendens att gå över styr rätt ofta?

Nu senast har Fazer bestämt sig för att ändra designen på sina Kinapuffar då folk tydligen har retat sig på den lilla glada kinesen som pryder förpackningen.

Tidigare har ju ordet neger blivit förbjudet då det ansågs vara rasistiskt även om jag själv aldrig sett det så..i af i de fall de saknar ändelsen -jävel eller liknande.
Detta ledde till att barnvisan Familjen Krokodil förbjöds och att Pippi Långstrump fick skrivas om (pappan var ju som bekant kung på en neger ö).
Sedan blev det Tintins tur. Tintin i Kongo ansågs vara nedvärderande mot svarta och förbjöds. Frågan är om inte andra övriga seriealbum med asiater lär ryka de också framöver då gamla belgiska och franska serietecknare brukade gilla att teckna asiater med bara streck som ögon och liknande.
Sedan kan man ju fortsätta med att ge sig på allt som rör indianer. Bara ordet "indian" kommer kanske att anses vara tämligen suspekt om några år utan istället får man säga ameriaksnka urinnevånare eller liknande.

Men kanske det viktigaste i denna rasist-jakt är väl resultaten.
Vad jag kan se verkar inte folk vara mer vänliga till invandrare idag än innan jakten på "vardagsrasismen" började. Tvärtom verkar de flesta vara tämligen trötta på tjafset vilket i sin tur snarare skapar en motreaktion.
Varför skulle annars Sverigedemokraterna öka som de gjort EFTER att Expo, journalister och politiker jobbat hårt på att rensa bort vartenda potentiellt rasistiskt i samhället.

Om någon orkar bry sig om att kommentera detta med att jag antagligen är en smygrasist själv så är mitt enda svar mitt högra långfinger.


Av Torz - 21 september 2011 08:07

Svenskar är generellt duktiga i engelska (med mig själv som ett stort undantag) och kan således kommunicera med ganska stora delar av världens befolkning.
Detta anses dock inte vara fullt tillräckligt om man ska tro den svenska företagarna utan vi måste utvidga våra språkkunskaper med andra språk.

Bland övriga språk anses tyskan vara populärast då vi genom historiskt sett alltid haft bra handelsförbindelser med Tyskland.
Även om jag inte kan svära på det undrar jag om inte tyskan t o m var officiellt språk här för en sisådär 300 år sedan.
Det är i alla fall utom allt tvivel att banden till Tyskland var starkare förr i tiden och i mina föräldrars generation verkar tyskan vara betydligt mer utbredd än i min egen. Bland dagens tonåringar har intresset minskat ännu mer.

Nästa språk på listan är spanska.
Spanska är liksom engelskan ett språk som är tämligen spritt och talas av hundratals miljoner. Även om det är min högst personliga åsikt känns det även som om många som har spanska som modersmål sällan vill anstränga sig att tala andra språk om de inte nödvändigtvis måste (vilket går att känna igen bland fransoser och stora delar av tyskarna).

Nästa språk på listan är mer isolerat än de andra men har på senare tid blivit mer aktuellt. Nämligen kinesiska.
Få kan ha missat att Kina är på väg framåt och det talas runt fikaborden att detta kommer att bli nästa stormakt. Även om jag är skeptisk till att Kina som det ser ut idag har kapacitet att bli någon egentlig stormakt i stil med USA så går det inte att förneka att kineser har intressen runt om i hela världen, speciellt bland återförsäljare av billiga varor (kläder är t ex skitbilliga att köpa in därifrån).

Källa: DN

Av Torz - 20 september 2011 13:29

Manfred Lütz

 


En sak som irriterar mig mer än det mesta är att samtidigt som individuallitet påstås vara ett ideal så är det extremt noga med att man inte får sticka ut.
Sticker man ut i dagens Sverige måste det finnas en bakomliggande orsak till detta vilket verkar vara en lönsam branch för de som söker efter svar.


Det har alltid funnits de som ansetts vara lite annorlunda men det har inte varit värre än att även de har kunnat leva drägliga liv. Idag är det fel och måste åtgärdas med diagnoser och medicineringar.
Att leva ett normalt liv är bara att glömma.


Kanske kan WHO ha en del med saken att göra då de i sin defination av hälsa:
Hälsa är fullständigt kroppsligt, själsligt och socialt välbefinnande.
Kort sagt, finns det några som helst problem så är du sjuk.


En man som ogillar utvecklingen inom psykiatrin är  Manfred Lütz som är chef på en av Tysklands största psykiatriska mottagningar.
Hans motto är i stort sett att om inget är trasigt behöver det ju inte heller repareras och att jakten på det onormala gör att man inte hinner med de som verkligen har problem.


För att illustrera hur vanligt det egentligen är med psykisk ohälsa valde han att lägga ihop alla tyskar som led av ångest, panik, ätstörningar, depressioner, schizofreni, beroenden och demenser.
Summan landade på inte mindre än 210% vilket borde säga lite om omfattningen om man jagar problem.

Av Torz - 8 september 2011 10:37

Alla som gillar musik har väl någon gång oavsett ambitioner funderat på hur det vore om man själv var en känd musiker och åker runt på världsturneer.

Om man mot all förmodan hade fått upplecva detta kan man spinna vidare på vilken genre man hade velat röra sig inom.
För att göra det lite enklare kan man dela upp det hela i pop och hårdrock.
Anledningen är för att det är helt skilda världar även om det tekniskt sett är samma sak man gör (ställer sig på en scen och spelar inför en massa människor).

Pop är betydligt större än hårdrock medan hårdrock känns mer som en trogen familj. Tittar man på gamla topplistor förundras man lätt över vart alla dessa stora band tog vägen.
De som dök upp. Fick in en eller några singlar och sålde miljontals plattor för att lite senare försvinna ur folks medvetande.
Idag får jag förklara vilka Pearl Jam är trots att de sålde 30 000 000 plattor en gång i tiden och var stora konkurrenter till Nirvana. 2Unlimited är en annan grupp som jag kom ihåg var skitstora.
Pojkband behöver väl knappt nämnas. Deras karriärer brukar inte hålla längre än det tar för deras fan att fatta det löjliga i att kära ner sig i en 17 åring på andra sidan Atlanten.
Inom hårdrock fungerar det inte riktigt på samma sätt. Har man en gång skaffat sig fans så går det alltid att komma tillbaka även om man legat lågt de senaste 20 åren eller så. fansen skiter f ö i löjliga saker som hits och topplistor.

Detta innebär ju inte att det bara skulle vara frid och fröjd inom hårdrocken.
Det finns en utbredd nostalgi-mentallitet där första plattan betraktas som den bästa även om bandet i sig utvecklats och tekniskt sett är mer kompetenta idag.
Visst är det roligt att spela för folk men det måste vara jobbigt att harva samma låtar om och om igen.
I popsammanhang är det det senaste som folk brukar gilla och vad man pysslade med för tio år sedan har ingen större betydelse.
Dock finns det en del popband som slutar som one-hit-wonders där folk skiter i allt utom HITTEN som kom en gång i tiden. Men det är rätt få band som hamnar inom den kategorin.

Rent ekonomiskt är även pop att föredra. Även stora kultförklarade hårdrocksband lever rätt knapert (nåja kanske inte om man heter Iron Maiden eller AC/DC då).


Av Torz - 8 september 2011 10:22

Tydligen har jag inget större fel på mitt minne då jag har en tendens att samla på mig en hel del information.
Tyvärr har jag ingen större kontroll över vad som ska fastna och i bara bästa fall är det rellevanta saker.

Kom precis att tänka på att jag inte har något minne av vad jag lärde mig på Företagsekonomi i gymnasiet, men jag kommer ihåg ögonfärgen och piercingarna på mina ca 30 klasskamrater (trots att jag i regel har svårt att lägga ansikten på minnet).

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20 21
22
23
24
25
26 27 28
29
30
<<< September 2011 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards