Emma med undertecknad
 
Eftersom tanken har varit att jag inte vill skriva någon interaktiv dagbok så har jag legat lågt med folk som rör mitt privatliv här.
Men idag ska jag göra ett undantag då min flickvän Emma inte bara fyller år utan dessutom har den stora äran att uppnå ett jämt decenium.

Ett stort grattis från mig!!!

Det kan vara svårt att kanske tro det men trots att folk som lever sig in i rollen som heltidsheadbangers ser ut som allt annat än en klassisk nörd så är ändå nördnivån skyhög.
Jag vet inte så många andra genrers där folk har bättre koll på vad de lyssnar på och den poser som försöker nässla sig in får det tufft att bevisa sin värdighet.

Naturligtvis skiljer kunskaperna från person till person men generellt finns det en radda klassiska band alla bör känna till. Är man inne på en mer specifik genre har man självfallet mer koll där och ve den som påstår sig gilla ett band men som vare sig kan rabbla skivtitlar eller bandmedlemmar.

Av någon anledning så verkligen suger jag till mig värdelöst vetande (hade den förmågan varit lika effektiv på mer konstruktiva saker hade mina snittbetyg från skolan varit avsevärt högre). Men jag klassas inte som något extremfall inom tyngre musik utan det finns gott om folk som med lätthet kör över mig, backar och kör över mig igen.

En del onödigt vetande har jag gjort Quiz av på Facebook men tröttnde efter ca 100 frågor. Däremot kan jag ju alltid skriva ner en del onödig skit här (eftersom få läser det, färre bryr sig och ingen klagar).



Till en början så finns det ett klassiskt Merceful Fate omslag vars tecknare inte bara visade sig vara svensk utan att det han brukade jobba med var den minst sagt oväntade barnserien.......BAMSE!!!
 
Dock verkar en del runt Bamse vara tuffare än väntat då jag vet att någon manusförfattare var inblandad i en synnerligen rå ScFi serie under 90-talet som gick i Magnum.

Låttexter inom metal brukar sällan avra speciellt spännande utan är ofta samma saker som återanvänds om och om igen. Heavy Metal handlar om hur metal man är. Thrash om våld. Death om död (duh!!!). Black Metal om Hin Håle osv.
Därför är det alltid skojigt med grupper som sticker ut. Två band som jag kommer på spontant är Hypocrisy som sjunger om rymdvarelser. Hela albummet "The Final Chapter" handlar om en stackare som blir rymdnappad, hånad och som slutligen tar sitt liv.
Arckanum har idag tagit avstånd till sina tidigare texter som dock var mer intressanta än dagens kaosispirerade då de uteslutande handlade om troll.
Detta helt utan någon humor eller glimten i ögat.

HKH Carl XVI Gustaf
 
Tycker det börjar bli tröttsamt med jakten på vår kungafamilj.
Efter att tramsboken "Den Motsträvige Monarken" har fått stor uppmärksamhet och dessutom tagits på allvar vilket har resulterat i att Drottningen "rasar" på vat och varannat skvallertidningsomslag (kanske dags att kolla blodtrycket snart) har Kungen återigen fått kritik för att ha hedrat en diktator.

Denna gången är det Saudiearabiens turbenklädde kung. Tidigare var det härskaren i puttefnasklandet Brunei.
Visserligen är båda ländernas styre under all kritik men kungens roll är inte att vara någon världspolis utan ska helt enkelt göra reklam för Sverige.

Men det som jag irriterar mig mest på är att de som är mest kritiska verkar vara från vänsterhåll och i det här fallet är det hyckleri på hög nivå.
Vänsterfolk har en tendens att gladeligen fördömma demokratiska länder och skylla allt elände på länder med rättsystem, konstitutioner och framför allt folkvalda representanter.
Samtidigt höjs sällan rösterna mot länder som avrättar homosexuella, fängslar och torterar de som vill ha demokrati, satsar biståndspengar på vapen m.m
Det är inte utan att det är frestanmde att tro att det rör sig om någon form av omvänd rasism där man anser att en del länder är för efterblivna för att kunna genomföra riktiga demokratiska reformer.

Det verkar även finnas stora brister i insikten om vad en demokrati egentligen är. Samtidigt som man vägrar se vare sig USA eller Israel som demokratier så anses de flesta arabstater vara det. Såg för en stund sedan att Saudiearabien och Brunei var de sista arabländerna som inte var demokratiska i o m att de inte har kvinnlig rösträtt. I själva verket är INGET av de tiotalet arabiska nationerna speciellt demokratiska ur ett västerländskt perspektiv.
Det finns strikta regler på vilka som får ställa upp i val och vare sig konstitutioner eller rättssystemen är speciellt stabila. Dessutom får man absolut inte tycka, säga eller göra som man vill utan att riskera hårda straff.
Även om jag har förståelse för en del som kritiserar Israel så går det inte att sticka under stol med att det går att driva en oposition och kritisera makthavarna utan att riskera hälsan.

Men nu har vi ju och göra med folk som på fullaste allvar tror att Kuba är en demokrati. Att Che Guevara var en folkhjälte. Att Kina är framtiden. Att Michael Moore går att ta seriöst samt försvarade vidriga länder som Sovjett, Vietnamn och Nordjkorea in i det sista. Samt naturligtvis att det vore bäst att låta diktaturer vara ifred.

Som de flesta människor har även jag en hyra och räkningar att betala.
Detta är dock inget som bekymrar kommunen när de ska betala ut dem till mig.
Att skicka ut pengarna den 28:e och dessutom på en utbetalningslapp i fel bank vilket gör att det tar två dagar för att få över pengarna på mitt konto och ytterligare en dag innan pengarna hamnar där de ska verkar inte vara några bekymmer. Lika lite som att det dessutom är en helg mitt i eländet.

Men igår hamnade i alla fall pengarna där de skulle efter att jag det senaste dygnet kollat kontot regelbundet. Att fira med alkohol på jobbet låter som en rätt korkad idé (eller så är det tvärtom, men det är inget jag tänker ta reda på).
Så jag får ta det som finns till hands: kaffe!!!

Tre koppar blev det vilket jag hade fnyst åt för bara några månader sedan.
Men nu råkar jag ha hållt upp med kaffe i ett par veckor vilket snabbt märktes.
För att uppnå ett liknande resultat under normala omständigheter hade jag behövt dra i mig några bärs kryddade med speed eller liknande.
Plötsligt är jag klarvaken, glad social och pratar med allt och alla.
Faktum är att jag till och med står och skämtar glatt med kassörskor.
Vad mina kollegor tror vågar jag inte tänka på.
Efter att jag först la av med socker, cigg och sedan kaffe har min sinnesstämning inte varit den bästa så därför har jag hållit mig på min kant för att inte ge något intryck genom någon spontan cynisk (eller ännu värre, självömkande) kommentar eller så.

Råkade förressten få i mig en kopp nu på morgonen vilket resulterade i att jag stod och babblade med en kollega i en halvtimma eller så. Men nu får det räcka.

Med detta i baktankarna så är det fan så jag funderar på om det inte kan vara värt att ta med en termos kaffe nästa gångt jag festar. Effekten verkar ju bli densamma så då går det att tjäna in en hel del stålar.
Eller om jag vill känna mig som en riktigt tung missbrukare kan jag ju alltid beställa in en Irish Coffee.