Får Vänsterpartiet sin vilja igenom lär bemaningsföretagen snart vara ett minne blott.
Motivet är ju som alltid att man står på de svagas sida och tycker det är hemskt att en del kan tjäna pengar på andras jobb.
Tyvärr så är ju lösningen allt för ofta att man hellre låter folk stå utanför arbetsmarknaden än riskerar att någon entreprenör ska kunna få lite extra. Eller som Churchill påstås ha sagt:

"problemet med kapitalismen är dess ojämna fördelning av rikdedom, problemet med socialismen är dess jämna fördelning av fattigdom".

För i verklighten är det få arbetsgivare som vågar ta risken att betala en full lön till folk som de inte är säkra på att de kan sina saker.
Men detta ska ju lösas när Vänsterpartiet kommer till makten för de ska minsann satsa på mer gröna jobb, modern infrastruktur och välfärd. Eller som det låter i mina öron: "bla bla bla".
Att allt går att ordna genom att sticka in pengar har redan Socialdemokraterna kört med i decenier utan att det har gett någon större utdelning och gett arbete åt folk.

Vi lever idag i ett sekualiserat samhälle där tro har fått ge vika för individuallitet och rationellt tänkande.
Detta innebär ju inte att folks andliga behov och tron på något högre plötsligt försvunnit bara för att religionens roll i samhället försvagas.

De flest som jag känner är inte troende men de är samtidigt inte ateister utan ligger lite mitt i.
T ex är många lite rädda för skrock som har med otur att göra. Astrologi är populärt, liksom tron att råkar man vara född i ett visst stjärntecken skulle enbart detta faktum ge en del egenskaper.
Sedan har vi ju även spåkärringar och liknande som får folk att stå och nicka inställsamt med i sitt dravel.

Nu skiter jag ju vad andra tycker. Vill de tro att allt är ödesbestämt, tro på reinikation (stavning!?) så får de väl göra det. Problemet blir ju när folk som ska vara proffsionella ska ge sig på sådana saker.

I Torsby försvann det en gamling enligt gårdagens DN och polisen kopplades in.
Så långt är ju allt ok. Men sedan visar det sig att polisen anlitat något medium för att finna kvinnan och väljer att koncentera sin sökning efter den informationen de fick.
Ursäkta men lever vi inte i 2000-talet?

Visst man kan skratta åt det lustiga i saken men i just sådana fall har jag lätt att hålla mig då jag personligen har varit med om en liknande sak en gång i tiden. 1991 försvann min lillasyster som bra var 3 år i skogen mitt i vintern och folk gav sig ut för att leta.
Folk tipsade om att man kunde höra av sig till den tidens största medium Saida som var mest känd för att sitta i veckotidningar och leta reda på gamla prylar, hundar m.m
Sagt och gjort. Tror förresten även hennes dotter som även hon har liknande förmågor var med på ett hörn.
I vilket fall fick vi reda på att min syster satt och tryckte vid ett uthus i någon riktning.
Naturligtvis drog var och varannan som letade åt det hållet och det hade kunnat kosta henne livet för hon befann sig nämligen på ett helt annat ställe långt från någon bebyggelse.
Hade den mannen som organiserade skallgångskedjan som fann henne lyssnat på Saida hade jag haft ett syskon mindre idag.

Att detta publiceras Fredagen den 13:e är givetvis en ren slump.