Nu har jag plöjt igenom Hajen-filmerna, och jag är fullt medveten om att jag är pinsamt sen med detta.

Tror jag hade passerat 20 års strecket när jag såg den första av dem, och då var jag så pass gammal att jag inte riktigt kunde känna igen mig i beskrivningen mina gamla klasskamrater gav mig när vi var i tio års åldern.

Naturligtvis är jag inte dummare än att jag fattar vad som kan vara skrämmande. Hajar är ju till exempel inte något speciellt gulligt djur med sina döda outrycksfulla ögon samt med sina stora käftar med sporadiskt utväxta huggtänder.

Men ska en haj skrämma mig så får den bete sig lite mer realistisk än Spielbergs.

För det första är hajen löjligt stor. För det andra så attackerar hajar sällan människor, och om så sker brukar de snabbt konstatera att vi inte smakar något vidare.

Detta har ju inte denna haj fattat utan den jagar glatt människor till den milda grad att den gärna simmar på grundt vatten (hajar föredrar djupa öppna hav).

Att människor brukar hålla till i båtar är inte heller det något problem eftersom båtar går att sänka genom att antingen bita hål i skrovet eller slänga sig på dem. Även bryggor eller undervattensrör går att ha sönder om man bara är tillräckligt envis.

Som en liten skojig detalj så har jag hört att författaren som skrev boken som filmerna är baserade på gjorde en helomvändning och började slåss mot rovjakten på hajarna.

För ett tag sedan fick jag för mig att det vore skojigt att kolla upp lite gothic-metal då mina kusnkaper är rätt begränsade inom området.

Till min stora besvikelse så var det faktiskt inget nytt band som gav mig något direkt ha-begär och merparten av de ca 200 grupperna jag kollade upp var dåliga eller tråkiga. Flera grupper visade sig även vara emo-pop och liknande skitmusik.

Men då och då dök det upp grupper som stack ut från mängden.

Bortsett klassiska band som (gamla) Theatre of Tragedy, Crematory, The Sins of Thy Beloved, Tristania och Sirenia, så fanns även Adversus som är en helskum tysk musik som blandar neoclassicaliska tongångar med goth och Das Ich.

Bloodparade ligger lite åt ett popigare Hocico håll men med en tjej på sång.

Fallen Sentinel kan kanske bli något framöver om man jobbar på att få bort de värsta Cradle of Filt vibbarna.

Hyubris är en intressant mix av gothic metal och portugisisk folkmusik.

Landscape of Soul ligger lite åt Crematory hållet.

Layment påminner lite om ett tyskt och slött Overkill.

Lilith är inte rädd för att experimentera och drar sig inte heller för att sjunga på polska.

Sabaium spelar fet döds-goth vilket kändes lite skönt efter att ha hört ett antal band som är snäppet hårdare än Enya.

Sinphonia är Sirenias gamla sångerskas nya band.

The Bloodline är tungt och industriellt.

Videon är med Hyubris, som är ett band som lättast går att känna igen på att de har en sångerska som gillar hööööga toner.

Så var mitt pluggande på Lernia Svets Växjö färdigt.

Totalt blev det 10 månader med två inbakade förlängningar.

Under denna tid ar jag fått lära mig MIG/MAG, TIG och MMA, ritningslära samt en massa annat som har med verkstäder, säkerhet och svetsprovningar att göra.

Jag han dessutom vara med om 7-8 olika projekt vilket har varit riktigt skojigt istället för att hålla på med lite enkelriktade övningar.

Bland projekten finns arbeten för glas- och måleri-arbeten. Abeten som ska ingå i en konstutställning, samt lite reperationer och monteringar .

För egen del har jag inte gjort speciellt imponerande saker men det blev i alla fall ett gitarrställ, 2 golvljusstakar, en dos-hållare, ett pentagram samt två väggljusstakar i form av runor. 

Tyvärr så är ju inte arbetsläget speciellt bra för tillfället men det lär lösa sig framöver.

Däremot har utbildningen inneburit att jag fått in lite rutin och mening i vardagen. Samt att jag fått träffa lite folk, vilket har varit rätt skönt efter att ha suttit mer eller mindre isolerad sedan jag flyttade ner till Småland igen.

Nästa utbildning blir förhoppningsvis av till hösten och kommer att gå i samma spår som innan. Eftersom jag saknar både kontakter och förmågan att profitiera mig själv så får jag försöka bli någorlunda slagkraftig på kunskaps-fronten.

 Många har frågat sig om det verkligen är möjligt att bli rik på vanligt hederligt arbete. Svaret borde vara att chansen är tämligen liten. Möjligen om man skulle lyckas skaffa någon typ av specialkompetens.

Detta är förmodligen även svaret på varför många ser snett på de som har gott om pengar. Om någon har slitit i 20 år och inte lyckats få bättre standard än den har...hur kan det då komma sig att någon kan håva in miljoner på bara några år?

I vissa fall så kan arv och liknande vara svaret...men i regel handlar det om risktagande. 

En arbetare löper inga större risker mer än att i värsta fall bli av med jobbet.

Entreprenören som startade upp företaget har det i regel betydligt värre då han eller hon brukar följa företaget oavsett vart det bär. 

Går företaget under så sitter han med skulder och kanske ett helt livsverk åt helvete. Å andra sidan så kan utdelningen bli god om det går bra för företaget.

Ett annat sätt som man kan tjäna en massa pengar på är genom aktier.

Aktier är helt enkelt små andelar av ett företag som säljs ut så att företaget kan få in pengar till verksamheten.

Dessa andelars värde höjs och sänks i takt med hur det går för företaget.

Just därför brukar aktieköparna vilja ha ett finger med i spelet när större beslut skall tas.

De som handlar med aktier bör ha rätt bra hum på hur det kommer att gå, samt att det brukar krävas en hel del investeringar innan man drar in så pass att man kan leva på det.

En annan variant är annars statsobligationer som är mer eller mindre en statlig variant av aktier.

Ett annat sätt som man kan tjäna pengar på är att investera i olika valutor.

Ibland pratas det om att den amerikanska dollarn eller någon annan valuta går upp eller ner, och är man snabb på att växla om så att man hela tiden håller sig till den starkaste valutan så ökar pengarnas värde.

Vill man dra in grova pengar snabbt så kan man satsa på att sponsra riskprojekt. Det finns alltid folk som har idéer och tankar om vad som kommer att bli stort, men i regel krävs det även ett kapital för det.

Ju mindre chansen är att det blir en vinst desto högre del av den eventuella vinsten kan man förhandla till sig.

Idag finns det till och med företag som jobbar med att investera i andras projekt. Misslyckas initiativtagaren så låter man udda vara jämt...men går det bra så drar man in en viss procent i ett par år.

Det kanske mest klassiska sättet att tjäna en massa åengar är via den klassiska handeln. Man säljer helt enkelt saker dyrare än vad man köper in dem för. Det kan ske via kontakter där man förhandlar till sig billiga grossistpriser, men det kan också vara att man förbättrar eller förädlar något och på så sätt ökar värdet i det man säljer.

Jag har medvetet skippat att ta upp spel och liknande. Orsaken är att det i första hand bygger på tur snarare än talang....även om det finns undantag som t ex trav, oddset och poker.

Ytterligare ett sätt att tjäna pengar på är genom bankväsendet.

Det sägs att det var de europeiska judarna som blev tvungen att hålla sig till mer suspekta inkomster då det förbjöds att hålla på med vanligt arbete.

Grundtanken är helt enkelt att man hjälper folk med att få fram pengar men mot en avgift.

Populärhistoriker brukar inte ha några problem att skriva engagerat och intressant...men tyvärr så känns det som om deras egna åsikter och synpunkter har en tendens att färga av sig.

Jag har själv nyligen läst igenom Herman Lindqvist "Napoleon", och även om ingen kan betvivla att Napoleon var en man utöver det vanliga så känns han lite väl perfekt. Ska man tro Lindqvist så var Napoleon i stort sett den enda under sin tid som hade kurage och mod och kunde kombinera det med en lysande förmåga att observera samt lösa de flesta problem.

Dock tror jag att mycket av det som påstås faktiskt stämmer.

Napoleon verkade ha en hel del bra sidor som att han var inne på familjesammanhållning, rättvisa, demokratiska och liberala reformer och att hyckleri och feghet bara förstör en ledares trovärdighet.

Det som var mest unikt med honom var att han själv skapade sin karriär i en värld där de flesta hade fått ärva sina titlar.

Napoleon påstår att en kung kan förlora 20 slag men ändå sitta kvar. Själv var han hela tiden beroende av att folket ville ha honom som ledare.

Han var vad man skulle kunna kalla för en arbetsnarkoman och han arbetade både snabbt och effektivt. Under sina år vid makten hann han få igenom en del reformer som hade betydelse för lång tid framöver.

Rättsväsendet förbättrades/förenklades, förbättrat skattesystem, bättre skolor, bättre arméer, han motverkade korruption och effektiviserade den franska armén samt gjorde ett antal försök att skapa fred i Europa.

Naturligtvis hade han även en del sämre sidor.

Dit hörde att han var rätt naiv när det gällde folks lojalitet.

Han hade svårt att inse att avtal, förhållanden, släktband m.m aldrig är garantier. 

Dessutom var han i regel rätt snabb med att förlåta även allvarliga övertramp. Ibland kunde hans naivitet bli rent av komiskt som när han överlämnar sig själv till dödsfienderna England i tron om att de som brittiska gentlemän skulle börja behandla honom som en av sina egna.

Napoleon hade även svårt att riktigt sätta sig in i nationalistiska tankar om att man inte vill vara kontrollerad av en större makt även om det innebär en del fördelar.

På senare år blev han även försiktigare, vilket i och för sig kan låta som en bra egenskap...men som inte är någon större fördel i strider där snabba handlingar kan vara skillnaden mellan seger och förlust.

Napoleon sa en hel del vettiga saker under sin tid...men min favorit är när han förbannar sin promiskulöse och oansvarigeläkare läkare när han sitter fånge på St. Helena (värt att nämna är att Napoleon sällan använde kraftuttryck eller vulgära ord):

"Nåväl...låt honom vara med sina horor. Låt honom knulla dem framifrån, bakifrån, i munnen och i öronen...men se till att han kommer härifrån.

Han är dum, okunnig, pretentiös och skamlös. Jag ar skrivit mitt testamente och jag har givit honom 20 france  så han kan köpa sig ett rep och gå och hänga sig."

De flesta som uttalat sig om Kronprinsessan Victorias bröllop verkar vara rätt negativ. Som person verkar få ha något emot henne men däremot hennes roll samt det kommande brölloppet.

Fast ingenstans har jag hört någon nämna att det ska bli skojigt med en kvinnlig regent för en gångs skull efter ett antal år med kungar.

Faktum är att ingen har kunnat presentera sig som Drottning av Sverige sedan 1720. Då var dessutom inte Drottning Ulrika Eleonora regent mer än ett år.

Hur det blir efter Victoria är svårt att svara på nu.

Förmodligen blir det ungar framöver, men jag hoppas för allt i världen att hon har lite mer fantasi än många av hennes företrädare när det blir dags att klura ut ett namn.

Vill hon ha ett gammalt kungsnamn som det vare sig gått inflation i eller som låter allt för gammalmodigt så finns ju alltid Fredrik.

Det finns tydligen en hel del som är positiva till prostitution.

Men jag hoppas i sådana fall att samma personer inte är lika förtjusta i AMS ideer om att man måste söka alla tänkbara jobb.