Inlägg publicerade under kategorin Allmänt

Av Torz - 30 juni 2011 15:16

För ca 15 min sedan raderade jag min gamla blogg.
Jag insåg att det inte blev så mycket mer spännande bara för att jag skriver på ett annat ställe så nu har jag återvänt hit igen.

För ca en månad sedan började jag på min nya aktivitet inom det beryktade Fas 3.
Tanken är att jag ska lära mig webbdesign och så här långt känns det helt ok.

För tre månader sedan skaffade jag en egen lägenhet som även blev den första då jag har hållt mig till samboförhållanden sedan jag flyttade hemifrån.
Mitt civilstånd är numera särbo och det har fungerat rätt fint så här långt.

Annars är det mesta sig likt.
Möjligen att jag fikar mer och lånar mer böcker än tidigare.

Av Torz - 20 februari 2010 21:53

För en gångs skull tittade jag lite på Dr. Phil idag.

En uppenbart religiös kvinna pratar om hur samhället är på väg utför och menar att ett allvarligt tecken är att många blir av med oskulden i tidig ålder. Ibland så tidigt som i yngre tonåren.

Hon berättar även om att det förekommer så kallade regnbågstävlingar där en massa trettonåriga tjejer har olika läppstift på sig. Själva tävlingen går ut på att killarna jämför vem som har flest färger på sina ädlare delar efteråt.

Den som har mest vinner.


Någon av dessa regnbågsungar har de inte med i programmet, men däremot en kvinna som berättar att hon blev av med oskulden redan som 14 åring.

Orsaken var något i stil med att hennes pappa hade dött eller stuckit och att hon sökte sällskap och bekräftelse.

Detta "sökande" ökade och hon levde snart ett promiskuöst liv som dessutom även innebar ett tungt drogmissbruk.

Sedan träffade hon gud och blev en snäll kristen som nu försöker rädda andra tjejer att hamna snett....genom att få dem att vänta med sin sexdebut.


Mina tankar var att man lyckades få med mycket skitsnack på bara några få minuter.

Att tro att oskulden skulle vara kopplat till ett nedgånget liv är på sin höjd att ge sig på symptomen än orsaken. Det är mycket möjligt att hennes pappas försvinnande kan ha bidragit till eländet, men knappast oskulden i sig.

14 år är relativt tidigt men knappast upseendeväckande. Jag känner en hel del tjejer som blev av med oskulden när de var 13-14 år utan att det har påverkat deras liv i någon större utsträckning.

Det går ju även att fråga sig om kvinnan hade gjort saker och ting anorlunda om hon väntat i 2-3 år. Sanningen är att det går inte att svara på, utan det är hennes egen slutsats som plockats fram (och som ivrigt påhejas av andra religiösa knäppskallar).

Den första kvinnan känns som ett rent skämt.

Det är lustigt hur religiösa fanatiker kan ha en så bra koll på sådana saker som vi andra mer syndiga människor aldrig hört talas om.

Historien är förmodligen uppdiktad av hennes egna religiösa polare. Om inte så är det förmodligen överdrivet, eller åtminstone allt annat än vanligt.

Att detta skulle vara ett normalt beteende är ju ren skitsnack även om hon vill få andra att tro det.


Tidigare har liknande religiösa fanatiker hävdat att satanister står bakom en mängd kidnappningar av barn. Detta för att offra barnen till Satan.

Det som historian föll på var inte att påståendet i sig kändes som rena fantasierna (då FBI och polisen har väldigt svårt att hitta EN enda unge som offrats och ännu mindre tusentals) utan för att antalet var enormt mycket större än det antalet som försvann totalt.

Detta löste man dock med att modifiera teorin till att istället gå ut på att det finns sataniska barnfarmar där barnen växer upp enbart för att offras.

Är man villig att gå så långt i sina påståenden så vet i fan om kyrkan är den bäst lämpade platsen att sitta utan något helt annat.


Naturligtvis kan man även få fram konkreta fall där folk drabbats av dessa satanister. Historierna är alltid snarlika varandra och handlar om en tjej som växer upp i en stabil och gudfruktig familj.

Senare kommer hon att flirta med det ockulta genom Anden i Glaset, Ouija-bord eller liknande. Små relativt oskyldiga saker som snart kommer att bli grövre.

Efter ännu en tid så är hon en praktiserande häxa och börjar tillbe djävulen.

Snart är hon med i sataniska mässor där man offrar barn, säljer sina själar, kastar förbannelser, tar droger, hänger sig åt orgier osv.

Tjejen blir övertygad om att Jesus har övergivit henne och känner sig tom och deprimerad. Men som genom ett trollslag inser hon att Jesus älskar henne trots allt och att hon alltid varit välkommen tillbaka till den trygga värld som hon en gång lämnade.

I slutet är hon tillbaks där det hela började och blir återigen en from kristen som numera varnar för ockultismens hemskheter.

Av Torz - 19 februari 2010 14:29


Det går inte att svara på om det blir något jobb i år heller.

På senare tid har jag träffat en syos som ska hjälpa mig med att till en början få en praktik.

Min optimism är inte våldsamt stor då det känns som jag varit med förr...men chansen ökar ju naturligtvis jämfört med att inte göra något alls.

Tidigare har jag mestadels jobbat inom vård/omsorg, men en vacker dag inser jag att det inte längre finns några referenser. Jag har flyttat runt och tidigare chefer har lämnat sina gamla jobb så plötsligt kan jag inte styrka mina meriter, vilket i teorin gör att min bakgrund inte längre spelar någon roll.

Därför kan jag ju lika gärna välja en ny inriktning.

I det här fallet blev det metallindustrin (som jag har lite erfarenhet av redan innan) som svetsare. Så långt är allt OK, men jag räknar inte med att finanskrisen kommer att slå bort benen för hela branschen. Så återigen står jag utan jobb eller några meriter som jag har någon större nytta av.

Så därför kan jag ju lika gärna återigen sikta in mig på ett nytt område...vilket jag också gjort. Förmodligen blir det någon praktik och sedan får vi se.


Mer intressant är ändå en del projekt som skapats utanför Arbetsförmedlingen.

Det första är ett projekt som kommer att lyfta fram och bevara fornlämningar. Detta började som ett skolprojekt men har sedan utvecklats.

Är bara någon villig att backa upp projektet så kan det nog gå bra, men tills vidare väntar vi två som ligger bakom på besked.


Ett annat projekt är tills vidare hemligt. Det är tre inblandade och har med textil att göra. Mer än så vågar jag inte säga.


Det tredje projektet är också det nyaste av dessa och ligger enbart på planeringsstadiet så här långt. Det är också det mest fristående projektet då det inte kommer att vara lika beroende av uppbackning som de andra två.

Samtidigt är det också det som har störst risker. Detta projektyet har preliminärt med musik att göra.

Av Torz - 14 februari 2010 08:20

Precis innan Metallica ska gå in i studion och spela in sin första fullängdare så sparkar man gitarristen Dave Mustaine. Orsaken påstås vara att han är för instabil på grund av sitt destruktiva leverne. Man påstår också att man är missnöjd med hans spelande.

Att han var en fara för sin omgivning har han själv medgivit, däremot känns det inte helt rättvist att klanka ner på hans spelande. Speciellt när han ersätts av en gitarrist som är betydligt sämre.

Hur som helst tar Mustaine detta väldigt hårt och kommer aldrig heller över det.

Inte blir det bättre av att plattan kommer att bana väg till thrashens absoluta topp.


Här hade egentligen sagan om Mustaine kunnat tagit slut. Hade han skitigt i allt och börjat mecka med bilar hade få bortsett de mest inbitna Metallica-fanen vetat vem han var. Detta var dock inte hans melodi utan istället sätter han ihop ett band som ska utmana Metallica på allvar.


KILLING IS MY BUSINESS...AND BUSINESS IS GOOD!

(1985)

Det går helt klart att finna drag från Mustaines tidigare arbetsgivare (han har bl a plockat med sig "The Four Horsemen" från Metallica, men här modifierad och omdöpt till "Mechanix"). Fast med skillnaden att Megadeth har mer substans. Musiken är mer genomtänkt, musikerna är mer rutinerade och texterna försöker undvika de vanligaste klycshorna utan tar istället upp kalla krigets spänningar. Detta kryddat med lite ockultism och Mustaines mer cyniska sida.

Det finns även en del mer jazziga inslag, och i senare tryckningar har man även med Nancy Sinatras "This Boots is Made For Walking", dock i en rätt egen version.

De svagaste punkterna är att pengarna som brändes på produktionen visade sig ha minskat drastiskt efter att medlemmarna festat upp stora delar av förskottet.
Att Mustaine är en duktig gitarrist råder det inga tvivel om...men av någon anledning så får han även för sig att han kan sjunga.


PEACE SELLS...BUT WHO´S BUYING?

(1986)

Det fanns till en början en del tvivel att Megadeth verkligen var något att räkna med. Men det tystnade när denna kultförklarade platta dök upp. Plattan är liksom den förra fortfarande meckig och arg men låtmaterialet är starkare och produktionen tyngre.

Det påstås även att skivan spelas nedstämt ett kvarts tonsteg.

En Megadethiserad version av blueslåten "I Ain´t Superstitious" förekommer.
Annars så kom plattan till mitt under en satanisk period i Mustaines liv vilket speglar av sig på några av låtarna. Detta resulterar sedan i att han kommer att vägra spela dem när han några år senare går och blir frälst.

Efter denna platta ryker gitarristen Chris Poland och trummisen Gar Samuelson.


SO FAR, SO GOOD...SO WHAT?

(1988)

Nu har något uppenbarligen hänt med produktionen. Det är mer effekter och det förekommer en del akustiska gitarrer här och var. Plattan tillhör liksom de två första en av mina absoluta favoriter men många andra har svårt att riktigt acceptera förändringarna. Tynggden har fått ge vika för ett mer punkigt raseri.

"In My Darkest Hour" är en blivande klassiker som tydligen ska tolkas som ett avsked till Metallicas döde basist Cliff Burton.
Man hyllar Sex Pistols genom att riva av deras klassiker "Anarchy in UK" (med skillnaden att Mustaine sjunger "USA" istället för "UK").

Trummisen Chuck Behler sparkas, liksom gitarristen Jeff Young. Den sistnämnde klassas av Mustaine som bandets sämsta gitarrist någonsin och ska ha åkt efter att ha stött på Mustaines flickvän.

Apropå gitarrer så har Mustaine nyligen börjat använda Jackson King V. Den gitarrenn som förmodligen är mest förknippad med honom.


RUST IN PEACE

(1990)

Här skapas en ny era inom Megadeth. Tidigare har det i praktiken varit Mustaines projekt, men nu börjar det likna ett band.

Behlers trummteckniker Nick Menza plockas in, liksom även gitarrvirtuosen Marty Friedman. Med denmna sättning kan man lägga in ytterligare en växel och göra en snudd på progressiv metal-platta. Gitarrspelandet blir även mer intressant då man kombinerar Mustaines mer metalorienterade leads med Friedmans bländande fingertoppskänsliga solon.

På textsidan så breddar man med heliga krig, lite UFO:n samt kampen mot drogerna (det sista ska dock inte tolkas att Mustaine eller för den delen någon annan i bandet skulle vara ren nu...men hädanefter görs det i alla fall återkommande försök till det).

Rust in Peace klassas av många som bandets höjdpunkt.


COUNTDOWN TO EXTINCTION

(1992)

Här har man skalat ner låtarna rejält och satsat på enkla låtar istället för långa gitarrdueler och proggresiva inslag.

I ärlighetens namn känns det lite som man sneglat på framgångarna Metallica fick med sin självbetitlade platta.

Personligen tycker jag plattan känns för kommersiellt inriktat och saknar både driv, tyngd samt meckande.

Fast konceptet visade sig vara lyckat då detta är den bäst säljande plattan i gruppens karriär samt deras inträdesbiljett till MTV.


YOUTHANASIA

(1994)

Visserligen kan man känna igen en del från förra plattan som att man har en mer tillbaklalutat spelstil där man inte rusar iväg i något speciellt högt tempo eller meckar för mycket. Samtidigt har man börjat plocka in tyngden från Peace Sells och börjat experimentera lite med munspel och balader på franska (!).

Detta är förresten första plattan sedan debuten som är stämd i Eb.


CRYPTIC WRITINGS

(1997)

Efter att ha givit ut en coverplatta så var det dags igen.

Den här gången har tyngden återigen minskat. Faktiskt så pass att detta är praktiskt taget omöjligt att katagorisera som thrash. Över lag har bandet börjat bli rätt slätstruket. Medlemmarna uppträder i rätt vardagliga kläder, Mustaine har fått en signatur-gura som visserligen fortfarande är V-formad...men med avrundade spetsar.

Man har t o m tagit bort bandets maskot Vic Rattlehead från omslaget.

Låten "Trust" går hem hos en del men jag själv (och förmodligen de flesta mer metalorienterade fansen) tycker att nu är måttet rågat.

Efter plattan sparkas trummisen Menza av oklara anledningar, och därmed är bandets mest klassiska banduppsättning bruten.


RISK

(1999)

Namnet är inte taget ur luften...för här är gruppen verkligen ute på hal is.

Mustaine har i efterhand sagt att han tröttnade på allt tjat om hur många miljoner plattor gruppen hade kunnat sälja om man började satsa mer på en kommersiell inriktning. I ärlighetens namn verkar han vara rätt trött på det mesta och började låta utomstående få inflytande i det som han tidigare har krävt full kontroll över.

Marty Friedman påstås ha haft stort inflytande på detta verk, och det är mycket möjligt då han är den minst metalorienterade i bandet.

Resultatet blir ett pinsamt försök att åter ta sig in i MTV´s korridorer.

Av detta blir det inte så mycket utan istället så kan man konstatera två saker: Bandet har gjort bort sig rejält och ytterst få som kallar sig metal vill längre ha med bandet att göra...plattan blir den största floppen genom bandets karriär.

I efterhand har Mustaine påstått att felet inte var materialet eller produktionen, utan att man gav ut eländet under sitt namn. Hade låtarna sålts till ett annat band hade framgångarna garanterat kommit och plattan hade hyllats i medierna.


THE WORLD NEEDS A HERO

(2001)

Efter det tidigare magplasket så råder det ingen som helst tvivel om vad som måste göras. Istället för att blicka framåt så börjar bandet söka sig bakåt och återigen bli ett metal band.

Nu är Marty Friedman ur vägen (efter att denne dragit vidare för att kunna spela i japanska TV-program och liknande) och ersatt av Al Pitrelli.

Man har även passat på att damma av sin gamla maskott som inte varit med de senaste sju åren.

Resultatet av det hela visar sig vara rätt urvattnat. Visserligen spelar man återigen metal men musiken låter fantasilös och man har t o m börjat göra uppföljare till mer än tio år gamla låtar.

Efter det så splittras bandet!
Visserligen har bandet varit nära att splittras tidigare då Mustaine tröttnat på det hela. Den här gången visar det sig vara värre än så.
Under ännu ett rhelabiteringsförsök somnar Mustaine på sin arm och skadar en nerv så pass illa att han får höra att han aldrig mer kommer kunna spela gitarr igen.


THE SYSTEM HAS FAILED

(2004)

Efter att bandet gått i graven kommer det både en live-DVD samt en best of.

Men som genom ett mirakel återhämtar sig huvudmannen genom träning samt böner (vid det här laget har Mustaine blivit frällst).

Visserligen har inte bandet någon fast sättning utan ett flertal personer medverkar. Bland annat gamla bekanta som Chris Poland, Nick Menza och Marty Friedman.

Även om plattan förmodligen inte kommer att klassas som ett av bandets höjdpunkter så känns det som att det var så här förra plattan borde ha låtit.


UNITED ABOMINATIONS

(2007)

På denna plattan finns det två uppseendeveckande saker.

Dels har man dammat av den gamla dängan "Á Tout Le Monde" från Youhanasia fast i en ny tappning där Mustaine sjunger duett med Cristina Scabbia från Lacuna Coil.

Dels att detta är det är första plattan som den evige vapenbrodern David Ellefson inte längre är kvar. Eleffson valde att hoppa av...men kommer strax tillbakla med en stämningsansökan där har kräver bandet på flera miljoner av någon outgrundlig anledning. Han baktalar även Mustaine i media vilket inte helt oväntat retar gallfeber på den lättirriterade Mustaine.

Basen övertas av James Lomenoz. Gitarr och trummor hanteras av bröderna Shawn och Glen Drover.

Mustaine passar på att byta till sig en ny signatur gura...den här gången hos Dean, efter att ha kört på en ESP under några år.


ENDGAME

(2009)

Ny gitarrist är Chris Broderick och basen sköts av James LoMenzo.

Utöver det vet jag inte så mycket mer om plattan än att den fått ett hyggligt mottagande.


Det är knappast en underdrift att påstå att Megadeth har gått både upp och ner genom åren. En hel del medlemmar och droger har passerat under denna tid.

Dave Mustaine har visat sig vara en synnerligen färgstark person som utöver att vara en duktig gitarrist och låtskrivare även är känd för sitt hetsiga humör, sin cynism, sitt löjligt raka och uppriktiga sätt...samt hans strävan efter att bevisa att man inte behöver vara korkad bara för att man gillar metal.

Tyvärr har bandet lyckats göra en del magplask genom åren. En annan sak som även det känns irriterande är Mustaines besatthet av Metallica.

Det är mycket möjligt att de behandlade honom orättvist...men detta var 1983 när de inblandade var i 20 års åldern. Att sitta och sura över det efter nästan 30 år känns bara löjligt. Det får ju även en annan att undra om Megadeth verkligen varit ett seriöst band eller om allt egentligen bara rört sig om någon slags kapplöpning. Min spontana gissning är att sanningen ligger någonstans mitt i.

Rent musikaliskt har det aldrig varit några problem att skilja grupperna åt.

Samtidigt verkar Metallicas svängar ha smittat av sig på Megadeth.

Båda bandens första fullängdare är lovande men man visar inte sin fulla potentiallitet förän lite senare. Båda grupperna släpper några av sina mest klassiska plattor 1986.
När Metallica experimenterar på sin "And Justice For All" gör även Megadeth det på "So Far, So Good...So What?" även om Metallica är mer episka.

När Metallica släpper sitt bäst säljande album någonsin, följer Megadeth med sin bäst säljande platta.

När Metallica bestämmer sig för att tona ner det hårda gör Megadeth det samma.

Bägge banden gör två mer rock/pop orienterade skivor. Bågge grupperna försöker sedan göra tafatta försök att komma tillbaka. Båda grupperna försöker komma upp på rätt köl igen (även om Megadeth för en gångs skull är snabbast).

Är man inne på ödet kan det vara frestande att tro att något hos Mustaine fortfarande finns kvar i Metallica och att han egentligen är ämnad att vara där.

Detta skulle kunna förklara en hel del...dock är jag på tok för ateistisk lagd för att dra sådana slutsatser.

Av Torz - 12 februari 2010 02:14

Nu sitter jag återigen med ett litet dilemma.

Den här gången över en julklapp....eller snarare pengar som ska gå till en specifik julklapp.


Under den här julen som nyligen var så fick jag lite överaskande ett paket från en människa som jag inte riktigt hade förväntat mig något från över huvud taget.

Presenten visade sig vara pengar i ett kuvert samt två bilder från en katalog.

Bilderna föreställer en airbrush-pistol samt en kompressor.


Hade jag varit 14-15 år hade jag varit skitglad då en sådan låg högt uppe på min önskelista på den tiden. Mina planer var att jobba inom konsten och med en sådan utrustning kan man få till riktigt snygga bilder.

Men detta var inget som höll i sig. Jag började nämligen snart tröttna på allt som hade med tecknandet att göra. Folk försökte få till löjliga tävlingar mellan mig och andra som kunde teckna samtidigt som jag ofta blev påmind om att det fanns de som var bättre. Men framför allt insåg jag att mina mål inte var tillräckligt realistiska.

Under gymnasiet så la jag ner tecknandet och har inte plockat upp det sedan dess.

Detta ska dock inte tolkas som en sorglig saga utan det kom andra saker som jag ersatte tecknandet med.


Problemet är hur jag ska göra framöver med pengarna.

Köper jag inte utrustningen så blir förmodligen den som ligger bakom besviken. Köper jag utrustningen så lär den å andra sidan inte slitas i onödan.

Min spontana tanke var föst att nu kan jag äntligen köpa linser igen så jag inte behöver dras med mina fula brillor.

Men det finns även en hel del andra hål som går att täppa igen.

Av Torz - 12 februari 2010 01:46

Ja jag vet...jag är oerhört fånig när det gäller vissa saker.

Det senaste dygnet har jag börjat adda en del gamla klasskamrater på facebook.

Ingen speciellt konstigt i det.


Men det var först nu som jag verkligen har satt igång. Jag har nämligen vetat att flera av dem redan finns på Facebook men jag har inte riktigt vågat.

Orsaken är att det kan verka lite skumt om jag börjar adda folk som jag inte sett på ett antal år och som jag kanske aldrig hade någon speciell relation till.

Dessutom har jag varit med om 2-3 andra klasskamrater som inte godkänt mina förfrågningar sedan tidigare. En av dem har i stort sett alla andra gamla klasskamrater på sin vännerlista men inte mig.

Detta räcker för att sätta igång min lilla paranoida sida. Visserligen försöker jag tänka rationellt, det kan ju vara som så att hon kanske inte känner igen mig eller kan placera namnet. Det kan ju vara som så att hon har kommit underfund att hon hädanefter enbart godkänner folk som hon har kontakt med In Real Life.

Men någonstans i bakhuvudet funderar jag ju samtidigt vad hon kan ha emot mig. Det skumma är att det finns inga som helst anledningar.


I vilket fall så finns det folk som addat mig med mindre kopplingar än att vi varit klasskamrater. I ärlighetens namn så är det ett par stycken på vännerlistan som jag inte har en aning om vilka de är.

Några är antagligen släktingar, någon kan vara en gammal kolega eller en bekant till morsan eller liknande, och ytterligare ett par kan jag inte placera alls.

Till det så funderade jag lite på hur jag själv hade reagerat om gamla klasskamrater hade addat mig.

Min spontana tanke hade antagligen varit att det är roligt att någon fortfarande kommer ihåg mig. I vilket fall borde ju få ta illa upp.

Av Torz - 7 februari 2010 23:33


"Tycker du verkligen att det där är bra?"


Knappast! Jag är i grund och botten en vilsen kille med mycket dålig självkänsla som desperat försöker verka tuff inför mina lika vilsna polare genom att inhandla hundratals metal-plattor.


"Man hör ju inte vad de spelar"


Nej...DU hör inte vad de spelar. Fast å andra sidan så gillar du kanska surialistisk konst eller dikter vilket inte säger mig speciellt mycket.


"Ska det där kallas musik?"


Ge mig först en ingående beskrivning på vad musik har för kriterier så kan vi diskutera det.


"Man hör ju inte vad de sjunger?"


Tacka fan för det, för i annat fall hade du garanterat gnällt över det istället.


"Det är sådan där musik som uppmanar till våld och djävulsdyrkan!"


Jo absolut för lyssnarna är ju självklart så korkade att de gladeligen gör det som någon sångare gastar om. Liksom att alla vi som är uppväxta med TV-spel plockar mat ur soptunnor och tror att folk blinkar och försvinner om man slår dem.


"Är det sådant ungdommar idag lyssnar på?"


Bortsett andra stilar som pop, rock, techno, trance, rnb, hiphop, soul, punk, hardcore, klassiskt, jazz, blues och ett antal till så stämmer det alldeles utmärkt.

Av Torz - 30 januari 2010 19:18


Att sitta och planera kommande skivköp är alltid skojigt. Det är även lika trevligt att kolla upp med facit i handen hur mycket som egentligen stämde med det man hade tänkt sig.


Målet i år är som det varit de två föregående år att komma upp i minst 25 plattor. Självklart utan att tumma på kalitén.

I fjol så började jag snegla tillbaka i skivhyllan och funderade på vilka grupper som är så pass bra att det kan vara värt att satsa på att införskaffa back-katalogerna.

Detta till skillnad från 2007-08 då det var många nya chansningar istället.

Visserligen kommer det garanterat att komma nya saker även i år men det är som sagt inte där fokus kommer att ligga.

Vet man att något är bra så finns det ju ingen anledning till att sluta plocka där.

Eller hur?


De grupper som redan nu står på inköpslistan är:


BATHORY - jag saknar 6 fullängdare med dem. Även om alla ska införskaffas så småningom så får jag erkänna att det till stor del är ett habegär som lockar snarare än att alla kommer att vara så fantastiskt bra. Blir det några Bathory-köp lär det bli 2 stycken till att börja med.


BLUT AUS NORD - detta är en ny bekantskap för mig. Har beställt en platta som jag hoppas få nästa vecka. Är den så bra som jag hoppas på så kan det bli ytterligare en i år.


BOLT THROWER - misstänker att det blir en platta med krigs britterna. Det är i a f bara en som jag saknar som jag VET är bra.


BURZUM - det saknas 3 fullängdare. Minst en av dem ska införskaffas, men även den kommande.


DARK FUNERAL - en platta saknades, och denna plattan är redan införskaffad.

Tvivlar på att det blir så mycket mer...möjligen deras live-platta, men det är ytterst osäkert.


DEFLESHED - har varit nyfiken på en av plattorna i åratal. Just den är extremt billig just nu. Förhoppningsvis hinner jag köpa den innan den tar slut.


ENTOMBED - en platta är redan hemma. Det är två plattor som jag vet är riktigt hyggliga samt en som går att få tag på billigt så minst en platta till blir det garanterat. Förmodligen två. Eventuellt tre. Knappast fler.


EXODUS - kan bli en...men sedan är det nog stopp. Såvida jag inte får något retro thrash ryck eller så.


HERESI - chansen är stor att jag köper deras fullängdare i år


HYPOCRISY - finns många som jag vill ha men något säger mig att det blir en.


IN THE WOODS - ibland är det skönt med lite lugnt flum. Är rätt säker på att det bara blir en platta.


MAKE A CHANGE...KILL YOURSELF - SDBM är aldrig fel. Deras första fullängdare kan mycket väl hamna i skivhyllan.


MARDUK - en CD med tvp EP:s är på väg. Minst en fullängdare utöver det är mer eller mindre idiotsäkert, och det blir förmodligen en till två till.


MAYHEM - en EP är avklarad. Deras mest kända platta kommer garanterat att hamna i hyllan, men sedan är det osäkert. Finns grupper som prioriteras högre.


NECROPHOBIC - trodde inte det skulle bli något först p g a dålig tillgänglighet. Men nu ser det ut att bli en CD.


SHINING - den kommande ska bli min. Men jag vill gärna dra hem åtminstone två till ur back-katalogen.


SLAYER - minst en ska jag ha. Men det kan bli tre fyra stycken. Dock köper jag inte allt för gärna flera skivor med samma grupp på en gång och vill gärna ha en beställning emellan.


SUMMONING - typiskt nog är den plattan jag är ute efter i första hand på ett ställe som jag mer eller mindre bojkottar. Men ska se om det inte kan bli någon ändå. Var övertygad om att jag skulle köpa något med dem i fjol...men så blev det tydligen inte.



Utöver dessa tillkommer ett antal mindre säkra band. Samt ett lass som jag kommer att ge mig på om de går att få tag på eller till rätt pris.

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards