Om man skulle fråga folk vad de associerar till hårdrock lär det långa håret bli ett av de vanligare svaren.
Trots detta så fullkomligt kryllar det av en massa korthåriga fånar i alla möjliga metalsammanhang.
Jaha och!? Är en inte allt för långsökt reaktion på ett dylikt uttalande.
Här har jag full förståelse för den påstådda (jag har aldrig fått det bekräftat dock) skeptismen homosexuella har mot bisexuella.

Orsaken ska vara att är man väl med i leken så finns det ingen återvändo till ett normalt liv. Därför skapar man en liten egen värld för de som inte riktigt passar in.
Det är inte svårt att förstå vartifrån ett sådant ressonemang komer ifrån. Det finns ju gott om rykten runt homosexuella och risken för att vissa människor undviker en eller att man blir sämre behandlad i vissa sammanhang ökar ju.
Men då finns ju alltid gay-partyn där man kan träffa likasinnade och ha roligt med dem (vad jag hört ska det vara en väldigt trevlig stämning på ett sådant ställe).
Sedan kan man gå tillbaka till den vanliga världen där man blir en lite udda typ som sticker ut....ja om man inte är bisexuell vill säga.
Då kan man både äta och behålla kakan genom att leva ett vanligt heterosexuellt liv men roa sig i det homosexuella lägret. Det blir lite att man inkasserar fördelar utan att ta risker och det kan säkerligen reta en del som dagligen får ta konsekvenser av sitt handlande.

Men vad har sexuell läggning med hårdrock att göra då!?

I sig ingenting...men det blir samma problematik som ovanstående exempel.
De som inte bara gillar tyngre musik utan ÄR metal och har det som en livsstil riskerar ju betydligt mer än de som ser ut som vilka svenssons som helst.
Nu har jag ju själv inget långt hår sedan några år tillbaka men jag såg aldrig kort hår som något alternativ, så därför valde jag allt eller inget.
Konsekvenserna av att ha långt hår minskar ju för varje år som går men det finns fortfarande fördommar hos en del individer eller på mer isolerade områden.
Personligen har jag fått höra att jag dyrkar djävulen, är ett drägg, knarkar, har vissa politiska uppfattningar, hotats med stryk samt råkat ut för en del mer allmänna påhopp ("klipp dig för fan" osv).

Med det i bakgrunden är det otroligt befriande att det finns en del tillhåll för folk som anser att det är normalt att bära MC-jackor och bandtröjor om dagarna och där långt hår ger respekt istället för att trigga igång fördomar.
Men så ser man alla dessa korthåriga töntar som inte gjort någon större ansträngning att passa in i sammanhanget än att man köpt en bandtröja för 150 spänn eller liknande och tror att de är rebeliska.
På vardagarna ser de sedan ut som vila svärmorsdrömmar som helst och kan bekymmerslöst sitta i kassor, gå på universitet eller jobba med marknadsföring utan att någon reagerar.

Under den nationalromantiska eran för drygt 100 år sedan var det helt rätt att ge sina barn namn med kopplingar till fornnordisk mytologi.
På så sätt har vi fått vänja oss vid valkyrja-namn som Gun, Gunhild, Gudrun och gudanamn som Gerd och Nanna.
Två namn som man däremot kan ha varit helt säker på att få ungar fick heta under 1800-talet var Freja/Freyja och Loke.

Den förstnämnda var inte direkt den fogligaste av kvinnor och med tanke på den rådande kvinnosynen på den tiden så utmålades hon mer eller mindre som ett våp eller i bästa fall en fruktbarhetsgudinna.
Detta är dock en bit från sanningen för hon var en tämligen komplex gudinna.
Hon var t ex en dödsgudinna då hon valde ut hälften av de stupade krigarna i Valhall, och var även insatt i sejdkonsten så till den milda grad att hon hade självaste Oden som lärling.
Hon var även kapabel till att starta krig mellan kungar och det hände även att hon bytte skepnad (hamn) emellanåt.
Framför allt var hon en mycket självständig gudinna som ingen annan kunde råda över (bara det att karlakarlen Tor blir tvungen att klä ut sig till brud för att hon vägrar gifta sig borde ju tyda på ett och annat).

Att folk valde att inte kalla sina barn för Loke känns inte så långsökt.
Detta var ju trots allt den guden som under Ragnarök kommer att ställa sig på jättarnas sida och som dessförinnan kommer att skapa en hel del problem för asarna.
Men det handlar ju om HUR man väljer att se det. I den kristna världen är ju allt uppdelat i två motpoler så där blir något antingen ont eller gott. Under den hedniska eran fungerade det inte riktigt så men de gamla gudarna har fått anpassa sig efter en snäv definiering där Loke får finna sig i att bli en av ondskans representanter.
Tittar man lite mer objektivt på Loke så är han en mycket bra tillgång om man hamnar i knipa. Han är en av de klipskaste gudarna och finner ofta lösningar på svåra problem. Personligen tycker jag inte att hans karraktär är så mycket sämre än någon annans i Asagård men han har oftast fått ta på sig rollen som den som inte passar in (på gamla tavlor brukar han dessutom få ett påtagligt exotiskt utseende till skillnad från de annars ljusa gudarna).

För att återvända till namnen.

Skulle jag kalla min unge för Freja/Freyja så hade jag tänkt mig en charmig, driftig, attraktiv och självständig tjej som kommer överens med de flesta men som samtidigt vägrar underkasta sig någon annan.
Ett tänkbart yrke skulle vara egen företagare, fackansvarig eller ambasadör.

Skulle jag kalla min unge för Loke hade jag tänkt på en livlig unge som är intelligent på ett framdför allt "street-smart" sätt. Även han är charmig och självständig som går sin egen väg utan att vara beroende av att hålla sig väl med en specifik sida.
Tänkbara yrken skulle kunna vara journalist, ekonom eller författare.

"Det är svårare att få en kamel genom ett nålsöga än för en rik man att komma till paradiset!"

Kanske inte helt ordagrant men något åt det hållet. 

Detta gav mig en del skumma bilder i skallen när jag var liten, men det ar visat sig vara fel. Visserligen är budskapet detsamma men det ska inte vara en kamel utan snarare ett snöre eller rep, men man har helt enkelt inte orkat bry sig om att ändra den bibliska felöversättningen.

En annan klassiker är ju Askungens sko.

Alla vet att skon var av glas. Det roliga var att författaren själv skrev att de var av skinn. Sedan blev det lite fel när boken översattes, och resten är som bekant historia.

Man kan ju undra vad som är så farligt med ugglor.

Att "ana ugglor i mossen" känns ju rätt harmlöst.

Men även där blev det lite fel. I det tyska originalet så är det ulvar och inga ugglor.

Alla vet att den dåvarande statsministern Olof Palme blev nedskjuten på en gata 1986. Däremot så är det inte lika klart vem som gjorde det eller vilka som låg bakom.

Med åren har det kommit inte mindre än tio populära spår där man misstänker så villt skilda saker som sekter, terrorister, underrättelsetjänster, polisen osv.

den teorin som de flesta verkar tro på är den som kallas för "ensam galning" i detta fallet menar de flesta att det skulle vara den numera döde alkoholisten Christer Pettersson.

Egentligen så är det rätt lite som binder Pettersson till mordet. Han har inga direkta motiv, han verkar inte bry sig om politik, han har aldrig haft med Palme att göra och den tekniska bevisföringen samt de flesta vittnen talar för hans fördel.

Den enda lilla haken är att Olof palmes fru Lisbeth Palme ska ha påstått att det var Pettersson som hon såg.

För några veckor sedan pratade jag med Emmas farmor om mordet.

Farmodern lät glad över att jag tioll skillnad från många andra som hon pratat med var övertygad om Petterssons oskuld.

Men hon hade även en egen liten teori som jag själv aldrig tänkt på.

Som politiker är det ju lätt att trampa folk på tårna. Ligger man dessutom mellan två styormakter under kalla kriget så blir det ju extra spännt.

Men detta utesluter ju inte att det även kan finnas personliga skäl till mordet.

Bland alla Palmes egenskaper fanns även detta lilla faktum att han ska ha varit en kvinnokarl som inte alltid var speciellt monogam.

Detta kan han ju knappast ha lyckats dölja för sin fru.

Kanske var det rentav som så att det var Lisbeth Palme i egen hög person som låg bakom mordet.

Det hade ju kunnat förklara varför hon skyllde på Pettersson.

Ett mer tacksamt offer än en alkoholiserad b-skurk med ett obehagligt utseende och sätt går ju knappast att finna.

Personligen har jag lite svårt för att köpa denna teorin men jag kan inte förneka att den är intressant.

Jag ser mig själv som rätt gnällig, vilket i och för sig kan hänga ihop med att jag i regel behöver skriva av mig när jag väl retar upp mig på något.

Bor man i Sverige så brukar det inte vara så svårt att finna orsaker till att gnälla på vädret.

Större delen av året är mörkt, kallt och jävligt!

Under sommaren är det ofta regn. Speciellt under första halvan.

Detta innebär att vi kanske kan få 20 varma fina dagar på ett år.

Detta är tyvärr trots sitt ringa antal ingen garanti för det kan bli betydligt lägre än så.

Sedan kommer hösten och återigen kommer mörkret och kylan.

Under dessa mörka kalla månader hör man ofta folk som sitter och suckar om att de skulle vilja vara på Thailand, Kanarieöarna, Florida eller någon annan stans där man kan sitta i solen.

Med tanke på detta så borde ju folk jubla när vi äntligen har lite sol och värme...men icke!

Dagligen hör man folk som suckar och stönar högt om att det är varmt och vissa längtar till och med efter regn.

Detta hade ju varit lite mer befogat i något ökenland där temperaturen kan dundra iväg på över 50 grader och där det sällan är under 20-25 grader, men knappast i ett av Europas kallaste länder.

Själv håller jag tummarna för att temperaturen ska hålla i sig så att även jag kan ta del av den. Värmen har hållt på i drygt en vecka och jag har varit ute en av dessa dagar. Lovar att min bittra ton lär bli betydligt värre om jag kommer ut bara för att upptäcka att jag gått miste om årets enda varma dagar.

Glad sommar!!! 

...i alla fall när jag nås av beskedet att en som jag känner får ut hela 48 000:- i skatteåterbäring.

Visserligen går jag själv inte back men ändå.

48 000!!!!!

Jag hade lätt kunnat skaffa körjort och en begagnad kärra till det priset.

Eller 5 nya guror. Hyra för ett år framöver. Alla kläder och möbler som jag behöver plus en ny cykel. Eller varför inte ett par hundra nya plattor.

Jag hade kunnat blunda och peka på en världs karta vart jag vill åka på semester.

Nåja! Mitt betydligt blygsammare belopp kommer i alla fall räcka till en resa till Visby, Guitar Pro samt en skivbeställning. Men men!!

Det har diskuterats om det ska gå att använda fotboja även på yngre människor som ett alternativ till att hålla dem inlåsta.

Inte helt oväntat har förslaget fått en del kritik. Framför allt från vänsterhåll.

Men det var rätt väntat. 

Ibland undrar man om det inte är Bamse som bär skulden till motståndet mot att straffa brottslingar. För det var ju förts efter att Bamse och hans vänner bekämpade elände med vänliga metoder som Vargen kapitulerade och blev snäll (att man under snart 40 år inte lyckats lika bra med sjörövarna eller vargkusinerna är ju en annan femma).

Detta verkar bottna i kristendomens budskap om att "man bör vända andra kinden till" och att "den som är utan skuld kastar första stenen".

Detta tyder på att alla människor är goda innerst inne och att det onda är ett slags skal som man kan bearbeta bort.

Detta synsätt lever tydligen fortfarande kvar då man ofta från vänsterhåll hör folk prata om att ge vård istället för straff.

Sitter man och pratar med Putte om att gamla tanter kanske blir lite ledsen i ögat om de blir nedslagna så kanske han kommer till en bättre insikt.

Personligen ser jag inget fel i att ha terapigtrupper, psykologhjälp, kognetiv beteendetarapi, medicineringar ellar vad man nu tror fungerar bäst. Men ha det i sådana fall bakom fängelsemurarna och släpp inte ut folk innan de antingen bedöms som snälla/friska/trevliga eller vad man nu vill kalla det. Eller så får de helt enkelt sitta inne tills strafftiden har gått ut.

Som jag ser det så har frihetsberövande straff flera funktioner.

Dels håller man folk som utgör ett hot mot andras säkerhet i tryggt förvar.

Dels gör man en tydlig markering om vad som inte är acceptabelt och att handling och konsekvens hör ihop gärna någorlunda proportionellt.

För det tredje så kan det även visa att brott inte lönar sig. Man kan t ex inte lära en katt att den inte får gå på bordet. Men efter att ha blivit nerslängd ett antal gånger så lär de sig i alla fall att det inte är någon idé.

Om vi återvänder till seriernas värld tror jag folk hade haft en helt annan typ på brott och straff om man istället för Bamse hade läst Ödeshandsken (The Gauntlet of Fate).

Serien handlar om en handske som en gång i tiden har tillhört en jurist.

Denna handske råkar sedan hamna i olika situationer där den med hjälp av lite magiska krafter ser till att folk får vad de förtjänar.

Är man snäll och ambitiös så kan det sluta riktigt bra till skillnad om man är en förhärdad brottsling.

Även de flesta hjälteserier brukar gå åt samma håll och visa att brott inte lönar sig.

En annan sak man ofta hör och får lära sig är hur synd det är om brottslingar. Det är en hård uppväxt som har gett dem ett aggressivt skal och hade de bara fått mer kärlek och uppskattning som små hade det aldrig skett. Jag kan naturligtvis inte förneka att uppväxten säkerligen sätter sina spår. Men jag vägrar gå så långt att tro att man inte längre kan stå till svars för sina handlingar samt att man inte själv kan räkna ut vad som är rätt eller fel.Skulle man skylla på uppväxter eller omständigheter så hade ingen kunnat stå till svars för någonting.

Som avslutning kan jag passa på att nämna att kravet för att få ha en fotboja är att man har någon form av aktivitet samt håller sig drogfri.

Som jag ser det så är det inte bara en billig lösning utan kan även ge en försmak om vad som kommer att hända om man inte sköter sig framöver.

Antar att världen skulle vara en rätt tråkig plats att leva på om alla resonerade likadant. Trots det så finns det en del saker som irriterar mig när man inte drar helt jämt. Har varit inne på hundratals sidor på helgon där det stått att hårlängden är ”långt som fan”. I de flesta fallen så har jag svårt att hålla med. I ärlighetens namn så kan det faktiskt vara såpass mycket som runt 80%.

Visserligen så kommer jag från ett under min uppväxt hårfientligt samhälle. En kille med page ´a la Beatles var långhårig. En tjej behövde ha något nedanför axlarna. Idag har jag en helt annan syn på det hela. Som jag ser det bör åtminstone något av följande krav ifyllas för att man ska ha rätt att påstå sig ha hår som är ”långt som fan”.

1. du böjer fram huvudet eller drar fram håret då du knäpper byxorna.
2. du kan sitta på ditt eget hår
3. ditt hår har en tendens att fastna i allting.
4. vid toabesöken virar du håret ett varv runt halsen.
5. sitter du ner kan du teoretiskt sett gömma alla intima delar bakom håret
6. du trasslar in dig i det eget hår i sömnen
7. katter har en tendens att leka med ditt hår då du sitter ner
8. frisören vägrar färga ditt hår.
9. du kan teoretiskt sett hänga dig i ditt eget hår.
10 du är känd som ”den med håret”