Inlägg publicerade under kategorin Samhäll

Av Torz - 18 juli 2011 08:28

Alliansen verkar ha fått en hel del skit för att de driver en minioritetsregering vilket tydligen ska vara väldigt oansvarigt.
Mest verkar kritiken komma från Socialdemokraterna men även Sverigedemokraterna har muttrat något om det.
Att SD är missnöjda hör ju lite till...de är ju praktiskt taget ett missnöjesparti, men däremot känns det skumt att S gnäller. Speciellt med tanke på att nästan alla deras egna regeringar har varit minioritetsregeringar (Vänsterpartiet och Miljöpartiet har aldrig fått regera tillsammans med dem utan har bara varit stödpartier).
Faktum är att under Göran Perssons tid så lades ju drygt 60% av väljarrösterna på ett parti som inte styrde landet.

En annan sak som jag undrar över är statsskulden. Den var ju väldigt omtalad under 1990-talet och ibland hörde man om hur mycket det var om man delade det på antalet svenskar. Det talades även om att vi aldrig skulle hinna betala av den under överskådlig framtid. Sedan blev det tyst.
Tydligen har den minskat en hel del de senaste åren....visserligen inte så att den lär vara borta inom kort men det är i af ett steg i rätt riktning. Men om det hör man sällan något.

Av Torz - 5 juli 2011 11:44

Något som jag har svårt att riktigt förstå är hur folk kan acceptera en så vårdslös benämning som "högerexremism".
Av namnet att döma så rör det sig ju om en högerideologi i en extremare form.
I de flesta fall handlar det om rasism, segregation och total likgiltighet inför människos lika värden.
Nu är ju detta "...extremism" men det här borde ju tyda på att mer vanlig höger har samma delar inom sig...bara lite mildare.
Man är alltså rasister men inte lika mycket. Man tycker inte att folk bör ha samma förutsättningar men inte lika markant som i den mer extrema formen.

Ju mer extremt det blir desto mer diktatoriskt blir det och makten är rejält koncentrerad inom de så kallade högerextrema ideologierna.
Det måste ju innebära att den lite mildare högern hade tänkt sig göra en rejäl u-sväng efter ett tag för att plötsligt lämna valfriheten och vurmandet för minskat statligt styre till att plötsligt bli totalitära och kräva statlig kontroll över samhället.
Det blir ju lite som att sitta och måla och tycka att det var en lite väl klen röd färg på paletten så man tillsätter lite mer...och lite mer och ännu lite till för att plötsligt inse att färgen blivit blå.

För att återgå till rasismen så är ju en skillnad mellan vänster och (vanlig mild) höger benägenheten att placera folk i fack. I vänsterns värld är det där väldigt viktigt. Stackars arbetare är svaga offer som de elaka företagarna sliter i stycken om inte pappa staten kommer till undsättning. Kvinnor i sin tur lever ständigt i skräck för den patriarktiska världskonspirationen där alla män medvetet eller omedvetet vill trycka ner dem. Högern lunkar på i tron om att motsättningar inte är några större problem. I alla fall inte så till den milda grad att staten måste rycka in med full arsenal för att trygga de mer utsatta grupperna.
Ja om det inte är extrem högern då. Då blir det där kollektiva tänkandet väldigt viktigt som genom ett trollslag.
Grupperna blir då vi rena, vita arbetare mot de elaka, mörka , kapitalistiska/parasiterande invandrarna/judarna/negrerna eller vad det nu må vara.

Av Torz - 22 september 2009 13:33


För någon dag sedan så såg jag ett filmklipp där Alliansens partiledare blev intervjuade.

Det som stod i fokus var om Fredrik Reinfeldt var öppen för att sammarbeta med Sverigedemokraterna framöver.

Folk som kommenterade det menar att Moderaterna har dörren på glänt för främlingsfientliga makter eller att han helt enkelt försöker slingra sig. Men framför allt att han svarar svävande.


Efter att ha gått igenom klippet så undrar jag vad det egentligen är som folk inte fattar.

För att tydligt visa vad som sades så ar jag helt enkelt skrivit ner samtalet.



F: Fredrik Reinfeldt, är du beredd att leda en regering som är beroende av Sverigedemokraterna vid omröstningen?


S: Nej! Det säkraste sättet att få stabilitet i Sverige det är att rösta på något av de här fyra partierna.


F: Men du är beredd att sammarbeta med dem för att nå...eh...få resultat?


S: Nej, och det är just därför jag säger det. Våra fyra partier söker fortsatt majoritetsstöd och tänker inte sammarbeta med någon annan, vi tänker sammarbeta med varandra.


F: Så ditt besked är klart och tydligt att du kommer aldrig att sammarbeta med Sverigedemokraterna?


S: Det är såhär att ni aldrig kommer sluta ställa frågan för ni ställer frågan om och om igen så att det låter som att man inte hör vad jag säger. Vi kommer inte att sammarbeta *avbryts av journalisten*


F: Men jag...det är lite så att jag inte hör vad du säger...var svaret ja eller nej?


S: Nej! Nej! Det är såhär att Socialdemokraterna ringer runt till alla landets redaktioner och säger "ställ frågan en gång till", hela tiden.


F: Jag har hittat på frågan själv kan jag säga!


S: Eh...OK...men vi hör att de gör det, och det är fullt förståligt. Men svaret är glasklart. Vi fyra ska sammarbeta med varandra, vi ska inte sammarbeta med någon annan.


Här måste jag nog hålla med Reinfeldt om att svaret är glasklart. Han äger ju nej och poängterar flera gånger att man inte är intresserade av att sammarbeta med något parti utanför Alliansen.

Däremot kan man ju ställa frågan till Socialdemokraterna då de sitter i oppositionen och måste få ihop en majoritet av rösterna för att fälla regeringen.


Av Torz - 2 september 2009 19:08


Om någon kom idag och på fullaste allvar påstod att folket inte var kompetenta att uppfostra barn utan att ansvaret borde skötas av staten så borde en och en annan reagera och undra vad det är för en tok.


Lägger man sedan till att människan på fullaste allvar påstår att vissa människor är mindre lämpade att föra sin avkomma vidare och bör tvångssteriliseras så hade förmodligen en och annan undrat om det är någon övervintrad nazist som står och svamlar.


Om jag istället säger att en sådan människa har existerat och inte bara ansågs vara trovärdig en gång i tiden utan även fick igång ett omfattande steriliseringsprogram som höll på i ett tiotal år och att hon även blev rektor på det Socialpedagogiska institutet samt att Sveriges stadsminister håller tal till hennes ära när hon dör så låter det kanske inte så troligt.


Det värsta är att det är sant!

Av Torz - 1 september 2009 17:22


Allas lika värde nämns så ofta att få egentligen tänker på vad det egentligen innebär. Personligen har jag lite svårt att riktigt acceptera det på grund av dess rimlighet.

För de flesta används det förmodligen mest för att markera att man är emot diskriminering och att man inte får rangordna folk efter etnicitets, hudfärg, religion m.m

Fast varför använder man då ett uttryck som egentligen säger något annat?


En annan sak jag undrat över är just vad det är man är värd.

Är det mat? Frihet? Pengar, eller mänskligt värde?


Går man in på mat och säger att alla är värda lika mycket så blir det genast lite obalanserat. Vissa äter mer, andra mindre. Detta skulle innebära att antingen så får Lasse, 190 lång och 110 kg tung gå hungrig om dagarna eftersom värdet är anpassat efter Per, 180 cm lång och 74 kg.

Å andra sidan...vänder man på det får ju Per ett överskott som an inte har någon nytta av.


På frihetssidan så borde det ju i praktiken innebära att man inte kan frihetsberöva någon. Visserligen finns det ju de som menar att fängelsestraff inte gör någon till en bättre människa.

Oavsett om det stämmer eller ej så är nog en av huvudtankarna bakom straffen att man i första hand ska hålla individen borta från andra som den kan ge sig på. Något annat är svårt att tänka sig i de länder där man utdömer verkliga livstids domar.

Överlag vågar jag förresten påstå så är de flesta av uppfattningen att vissa människor bör sona sina straff bakom lås och bom.


Pengar är nog annar något som ligger rätt högt på listan över de som menar att alla är lika mycket värda, och visst är det få saker som säger att någon skulle vara sämre eller bättre på grund av etniska skillnader m.m

Fast sedan blir det svårare att motivera det hela.

Ska t ex en man som har ansvar för 20 jobbare ha samma lön som den som ansvarar för att morgontidningar delas ut?

Ska den som pluggat i tio år och skaffat sig studie skulder på 100 000:tals kronor a samma lön som den som sitter bakom en kassa?

Ska den som har mer meriter ha samma lön som en som precis lämnat gymnasiet? Och så vidare....

Överlag kan man nog påstå att lönerna är baserade på flera faktorer som vad man har för kompetens i form av studier och liknande jobb. Ansvarsområde, efterfrågan, produktivitet och engagemang...och det är förmodligen även bäst att det fortsätter så för annars är det svårt att tro att speciellt många skulle sträva efter den typen av jobb.


Med mänskligt värde menar jag helt enkelt vad man själv anser att någon är värd mer än någon annan.

Det är inte speciellt svårt att finna gott om exempel på folk som har helt olika värden i ens ögon.

Är någon trevlig och snäll så får den automatiskt högre värde än en som är elak. En nära annhörig är i regel mer värd än en som man inte känner.

Av Torz - 21 augusti 2009 10:31


Då och då slår det mig att många människor har svårt för att riktigt kunna placera sig själva på en politisk skala.

Det finns bland annat folk som kommer från välbergade familjer, har märkeskläder, går på privatskolor, dansar balett osv som minsan är vänster.

Tydligen en väldigt materiell vänster, vilket känns en aning konstigt med tanke på hur socialismen vanligtvis har för syn på ägande.

Men tydligen finns det t o m en hel fallang idag som menar att detta tydligen är helt ok så länge man inte låter någon annan göra deras jobb (vilket innebär att de i alla fall är vänster på synen om arbete).


Fast högern är inte heller förskonade från folk med lustiga åsikter.

Genom åren har jag träffat en och annan som uteslutande lever på offentliga medel eller på andra trots att de minsan är Moderater.

Visst, temporärt sett är det ju hållbart men när människorna på fullaste allvar menar att andra SKA stå för deras egen försörjning utan att ens försöka så undrar man om de över huvud taget ens har läst någon moderat information.

Liberal-konservativa (a k a höger ur ett svenskt perspektiv) brukar annars vara väldigt måna om det personliga ansvaret och att det offentliga skyddsnätet är just ett skyddsnät.


Ännu skummare blir det när bittra, xenofobiska, folkhemsälskande bonnläppar menar att de skulle vara höger. Speciellt då åsikterna många gånger verkar vara tagna direkt från något gammalt Socialdemokratiskt propgram från 60-talet.


Dessa ovanstående paradoxer är några av orsakerna till att jag själv aldrig (eller åtminstone sällan) väljer att lägga mig i något politiskt fack.


På senare år har många även fått uppfattningen att vänstern står för frihet och individualism  medan högern representerar kontroll.

Vilket känns som ett rejält polbyte. Fast förmodligen är det en missuppfattning av att frihet enbart fungerar om det är under eget ansvar.

Av Torz - 17 augusti 2009 07:18


 Mona Sahlin har gått ut med att hon aldrig kommer att samarbeta med Sverigedemokraterna (måhända kan kanske debatten i TV där hon fick stryk av ordföranden Jimmy Åkessonha med saken att göra).

I vilket fall så kan ett sådant uttalande leda till att Sossarna får sitta i oppositionen en mandatperiod till.


Orsaken är att S en gång i tiden kom fram till att makt var rätt trevligt. Så till den milda grad att man införde regler om att det inte är de som sitter i regeringen som måste ha majoritet utan att det krävs en majoritet för att fälla regeringen.

Skulle SD komma in i riksdagen hade de mycket väl kunnat få en vågmästarroll där de måste samarbeta med S för att fälla den borgliga regeringen.


Vägrar S ha med dem att göra så får de ingen makt, och samarbetar de med dem så kommer de för lång tid framöver få höra att de varit tvungna att samarbeta med främlingsfientliga krafter.

I vilket fall så är SD med stor sanolikhet ett resultat av S misslyckade intregationspolitik. Att invandringen inte har fungerat håller nog de flesta med om idag men länge har S slagit sig för bröstet och kallat alla som haft invändningar för rasister. Detta har i sin tur resulterat i ett enormt utanförskap där samhället har gått mot ett "vi" och "dem".

Av Torz - 3 augusti 2009 07:58


Jag har aldrig gillat män som slåtr kvinnor.

Egentligen känns det meningslöst att ens bemöda sig med en motivering så jag går istället direkt till ämnet; kvinnor som slår män.


Detta är något som sällan tas på allvar och det tolkas i regel som män som är sura på feminister eller liknande. Men faktum är att det faktiskt är rätt utbrett. Även om folk handlar allt för lite när män slår kvinnor så är det inget emot hur det är när det blir det motsatta.

Jag fick precis tag på ett klipp på nätet där man testar folks reaktioner och resultatet är svårt att bortförklara.

Min personliga favorit är kvinnan som står och hejar på när tjejen slår sin man.



Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Mars 2015
>>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards